”Penningpolitiken kunde varit bättre”

Hej, vi är kvar i Almedalen–

–där vi springer på den andra betydelsefulla personen efter den andra–

–med intressanta saker att berätta. Nyss haffade vi Lars EO Svensson–

–en av våra mest erkända nationalekonomer även om du inte är så känd för allmänheten.

Det kan du bedöma bättre än jag.

Vad gör du i Almedalen?

Jag har varit med på en del evenemang.

Ett bostadsseminarium, en intervju om penningpolitiken och nu är jag här.

Lars försvann med buller och bång från Riksbanken under våren. Mer om det sen.

Om du skulle etikettera dig som nationalekonom, är det då några särskilda frågor–

–som karaktäriserar ditt förhållningssätt?

Penningpolitik har varit mitt forskningsområde i ett par decennier, det är min specialitet.

Det är egentligen räntepolitik...?

Ja, och det gäller att hålla inflationen på målet och arbetslösheten på en hållbar nivå.

När kom du in i Riksbanken?

Det var den 20 maj 2007 som jag började där.

Jag slutade den 20 maj 2013.

Det är en direktion på sex personer.

Man beslöt att det var bättre att sex personer skulle resonera sig fram till ränteförändringar.

Är det en bra modell?

Jag tror att det är bra att ha oberoende direktionsledamöter.

En kommitté är säkrare än en person.

Man ska ha en bra debatt i kommittén.

Hur definierar du en bra debatt?

En saklig och konstruktiv som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Hade ni den typen av debatter...?

Det har jag uttalat mig om och jag är lite besviken på att den debatt vi hade inte–

–var tillräckligt noggrann, utförlig och grundlig.

Min kollega Karolina Ekholm och jag förespråkade konsekvent en lägre ränta–

–och en mer expansiv penningpolitik därför att inflationen var för låg och arbetslösheten för hög.

Vi hade tydliga goda argument, men de bemöttes inte särskilt väl och ibland inte alls.

Du är inte bara lite tjurig för att du inte fick din vilja igenom?

Det är inte så att någon ska få sin vilja igenom, man ska diskutera ordentligt fram och tillbaka.

Var debattklimatet i direktionen inte av det slaget?

Att det var sakligt och att ni på väldigt goda grunder kom fram till nånting...?

Tyckte ett gäng en viss sak och de råkade vara fler?

Förenklat kan man säga att det var så.

Jag anser att för– och nackdelar med olika alternativ inte blev ordentligt belysta.

Du är en ränteduva. Köper du det epitetet?

Jag vill uppfylla inflationsmålet och hålla arbetslösheten på en hållbar nivå.

Ibland kräver det en högre ränta och ibland en lägre.

De senaste åren har inflationen varit för låg och arbetslösheten för hög.

Vi har legat under tvåprocentsmålet–

–och du har sagt: "Mina damer och herrar, ni måste göra nånting åt det här."

Det kan man säga.

Vissa tycker att man kan höja inflationen.

Det sägs ju gynna bekämpningen av arbetslösheten.

Jag tror att två procent är bra som inflationsmål. Det är viktigt att hålla och uppnå det.

Det är inte bra när inflationen tillåts falla så lågt som den är för närvarande.

Det finns en debatt om Riksbankens roll, huruvida man ska bredda Riksbankens roll.

Att den skulle ta på sig fler bördor än att bara justera räntan fram och tillbaka.

Det tycker inte jag. Riksbanken har en unik självständighet bland myndigheter.

Direktionsledamöterna är i princip oavsättliga under sina sex år...

Det tycker naturligtvis de som sitter där är bra.

En sån stor självständighet och makt–

–är förenlig med en demokrati och ett demokratiskt styrelsesätt–

–bara om målet är väldigt tydligt så att det går att utvärdera och myndigheten–

–kan ställas till ansvar om den inte uppfyller målet.

Om man nu tillför makrotillsyn och större ansvar för finansiell stabilitet till Riksbanken–

–blir målet komplicerat och svårt och i princip omöjligt att utvärdera–

–och det går inte längre att utöva nån demokratisk kontroll av Riksbanken.

Självständigheten hos centralbanken i många länder är just för att man ska–

–åstadkomma nånting väldigt specifikt, man ska uppfylla ett inflationsmål.

Man ska inte rucka på modellen och söka en samordning med finanspolitiken?

Skatter och avgifter, alltså finanspolitik, sköts av regering och riksdag.

De bägge kanske borde samverka tightare än vad som görs i dag...?

Det tycker inte jag. Det har inte fungerat bra när politiker lägger sig i penningpolitiken–

–och försöker påverka inflationstakten.

Det fungerar mycket bättre om centralbanker är självständiga–

–förutsatt att de har ett tydligt mål och verkligen går in för att uppfylla inflationsmålet.

Det har man gjort i andra länder, tyvärr har man missat det i Sverige.

Vi har även haft en debatt om de stora bolånen, hushållens skuldsättning–

–och att Riksbankens mer riktat borde bry sig om den typen av fenomen. Vad säger du om det?

Riksbanken ska inte bedriva bostadspolitik–

–och inte försöka påverka hushållens skuldsättning eller bostadspriserna.

Gör man inte det ändå?

Det finns en omfattande forskning och praktisk erfarenhet som visar att just–

–att reporäntan har väldigt liten effekt på bostadspriser och skuldsättningen.

På kort tid har det en viss effekt, men på lång sikt har det ingen effekt.

Försöker man att använda penningpolitiken till att påverka skuldsättningen–

–skapar man bara för låg inflation och för hög arbetslöshet.

Är man orolig för skuldsättningen ska man använda andra medel–

–som Finansinspektionen och regeringen har tillgång till.

Bolånetak, höjda riskvikter på bolån, höjda kapitalkrav för systemriktiga banker.

Förs det i huvudsak en vettig ekonomisk politik i Sverige?

Är det nånting du verkligen skulle vilja justera?

Riksbanken har försökt påverka skuldsättningen och missat inflationsmålet–

–och skapat onödigt hög arbetslöshet utan att få nån större effekt på skuldsättningen.

Det är det största problemet med dagens ekonomiska politik.

Det du främst vill ändra på är alltså Riksbankens beteende...?

Riksbanken ska hålla sig till de lagstadgade målen.

Var det inte fegt att sticka i stället för att stanna och försöka rätta till det?

Det kan man kanske tycka, men jag kämpade i många år och har fört fram mina argument.

Du hade en kraftig motvind hela tiden.

Det var först de sista åren...

Det var från hösten 2010, när majoriteten började höja räntan. Då blev vi riktigt oense.

Jag har sagt det jag sa i banken och det kan jag även säga nu utanför.

Jag kan ju vilja göra nåt annat under den aktiva tid som jag har kvar.

Det finns en gräns för hur roligt det är att sitta i direktionen?

Jag vill inte vara utan den erfarenheten, jag har lärt mig otroligt mycket.

Har ni nationalekonomer lite problem med ert anseende?

Har en girig finansmarknad dragit ner er i anseendeträsket en smula?

Jag har inte tänkt igenom saken på det sättet så jag törs inte ge ett bestämt svar på frågan.

Det var ett väl defensivt svar! Nu får jag be om lite mod och kvicktänkthet.

Jag uttalar mig om sånt som jag förstår mig på.

Ditt anseende förstår du dig inte på?

Det är klart att nationalekonomer som inte kunde förutsäga krisen–

–har drabbats av ett försämrat anseende.

Ni är rätt dåliga på att gissa.

En hel del nationalekonomer varnade för krisen.

Häromdagen skrev nån om räntenbanan – allstå hur reporäntan kommer att utvecklas framöver.

Det har ni varit dåliga på att förutsäga.

Nu får du skilja på majoritet och minoritet. Karolina Ekholm och jag har legat...

Så det var ni som hade rätt?!

...betydligt närmare än vad som sen hände.

Riksbankens räntebana har ju gått tillbaka till hög ränta ganska snabbt–

–men marknaden har betydligt bättre förstått sig på vad räntan kommer att bli.

Euron, var den feltänkt?

Det visade sig betydligt svårare att få en valutaunion att fungera–

–än vad man förutsåg vid bildandet.

Svaret är då...? Ja?

Det återstår att se om euron kommer att klara sig.

Är du optimist eller pessimist när det gäller Sydeuropas möjligheter–

–att ta sig ur det de har hamnat i?

Jag tror att det går, men det kommer att ta tid. Jag är väl mitt emellan där vi lag.

Är du optimist eller pessimist när det gäller Sveriges ekonomiska liv de närmaste åren?

Sverige skiljer sig från andra länder genom att vi har en finanspolitik som är betydligt bättre–

–än i många andra länder.

Anders Borg är rätt man på rätt plats...?

Problemet som jag betonar är att penningpolitiken kunde vara mycket bättre.

Får vi ordning på det, lever vi i ett väldigt bra land.

Du kan inte påverka det längre, bara hoppas.

Jag kan ju debattera.

Tack. Trevligt att prata med dig.

Vi släpper i väg Lars EO Svensson och flanerar lite. Du kanske tar en kaffe eller ett glas rosé?

Kanske båda delarna... Vi ses igen.

Lars EO Svensson lämnade sin plats som vice riksbankschef under våren efter att han ständigt blivit nedröstad av majoriteten i direktionen. Och hans kommentarer om den politik som Riksbanken förde var stundtals hårda.

Och Lars EO Svensson står fortfarande fast vid sina åsikter, några månader efter avhoppet.

”Penningpolitiken kunde vara bra mycket bättre”, säger han i en intervju med Lennart Ekdal där han även pratar om nationalekonimi i stort.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.3%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Saab 2.2%
Paradox Interactive 1.5%
Beijer Ref 1.2%
Industrivärden -2.7%
Lundin Petroleum -2.8%
SSAB -2.9%
Uppdaterad ons 12:26
Fördröjning 15 min
  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

  • Hett Alibaba och kallt Turkiet18:48

    Hett Alibaba och kallt Turkiet

    Tillväxtmarknader är i fokus i dagens Börslunch. Bland annat snackas det om valutorna som tagit stryk när den politiska oron i världen tilltagit.