Näringslivet och den ekonomiska framtiden

Varmt välkomna till vårt program från Almedalen.

Vi sänder direkt från politikerveckan som nu börjar närma sig sitt slut.

Den här veckan i Almedalen började 1968, det är lika längesen som när jag föddes.

Omgivningarna har naturligtvis förändrats väldigt mycket under den tiden.

Politiska beslut betyder inte riktigt samma sak som de gjorde då.

De ekonomiska makthavarna spelar på en helt annan arena.

Vi ska tillsammans med ekonomie doktor–

–ekonom Kjell A Nordström, försöka reda ut de grova dragen om var vi är idag egentligen.

I vilken omgivning fattar man sina politiska beslut.

Du har varit här och kikat på programmet. Vad är din första reflektion?

Det har skett en ganska tydlig förskjutning mot–

–att det nu finns mer företagare representerade här än vad det har funnits historiskt.

Det här startade som nåt som handlade om politik och politiker till medborgare.

Men nu kan man se att företagen intresserar sig för det här i stor skala.

–Vad beror det på? –Det beror på den förskjutning som har skett.

Den publika och de privata intressena måste samarbeta nu på ett helt annat sätt.

Har ekonomi fått en större betydelse i den generella betydelsen?

Absolut. Politiken har tappat en del av den kraft den hade 1968 eller 1973.

Den politiska maktcentrat som fanns i ett land–

–har inte samma styr– och kontrollmöjligheter idag som man hade på 70– och 80–talet.

Nu måste man sträcka ut händer till företagssamfundet–

–om man vill få saker gjorda.

Delar av näringslivet verkar ha förstått det. Men politikerna som är här och som vi ser i valrörelsen–

–som gör sina utspel och vill locka väljare, har de anpassat sig efter den här nya verkligheten?

Ja och nej. Vi befinner oss i en famlefas.

Vi famlar allihopa efter den realitet som nu håller på att läggas i dagen.

2007 slås ju den moderna kapitalismen sönder–

–av en jättekris. Kanske den största efter 1929.

Vi kommer inte att vända tillbaka till det vi hade före 2007.

Pratar vi om det finansiella systemet, då? Vad är det som har slagits sönder?

Jag talar om de underliggande värderingar som vi trodde skulle driva det här samhället.

Att kapitalismen skulle hela oss på så många områden.

Vi privatiserade frimodigt. Vi släppte in marknader i alla tänkbara sammanhang.

Vi såg framför oss att marknadsekonomin skulle vara nåt magiskt i att skapa värde.

2007 visade att den form av kapitalism som var finansiellt driven–

–var inte riktigt funktionsduglig. Den höll inte vad den lovade.

Nu är vi en fas då vi föder fram en lite annan variant av kapitalism.

Det är fortfarande marknadsekonomi. Men den kommer att se annorlunda ut.

Vilka styr den utvecklingen? Är det krisen som bas?

Är det sen de politiska makthavarna som styr den? Är det ett samarbete mellan kapital och samhälle?

Vad är det som bestämmer?

Det är det intressanta. De traditionella maktcentrarna har slagits sönder.

Nu är det många krafter som är med och skapar verkligheten för Sverige och för Europa.

Det går inte att säga att det är Washington eller svenska regeringen.

Påverkansmöjligheterna för alla de här traditionella maktcentren är nu mindre.

Det lär ta en stund för oss att förstå hur den här nya kartan ser ut.

Därför är många av oss just nu i en famlefas.

De här traditionella maktcentren som verkligen hade kontroll har inte samma kontroll idag.

Tänker du på centralbanker och stora företag?

Det är två saker som har knuffat oss i den här riktningen.

Det ena är globaliseringen.

Det betyder att våra aktiviteter sveper över länders gränser.

Det finns nästan ingen nationell verksamhet kvar. Det finns ingen svensk bilindustri.

Det finns ingenting där man kan avgränsa Sverige eller nåt annat land heller.

Politik är ett av de få områden som fortfarande i huvudsak tar ett nationellt perspektiv.

Redan där blir det krångel.

Om man är en vanlig svensk medelinformerad blivande röstare–

–hur informerar man sig om det här?

Vilka hänsyn måste man ta? Kan man lita på att politiker vet vad de håller på med?

De vet nog lite mer än vad vi gör i genomsnitt eftersom det är deras jobb–

–och de gör inget annat hela dagarna–

–men vill man informera sig i vår tid så tror jag att man måste blicka långt utanför Sveriges gränser–

–för att få en förståelse för vad vi har framför oss.

Krisen som utspelar sig runt om i Europa, som vi har klarat oss ganska mycket ifrån–

–är vi inte isolerade från.

Konsekvenserna av krisen är som en tsunamivåg och kommer att skvalpa in över oss–

–förr eller senare, vi är inte immuniserade.

Hur ska jag informera mig och veta vilka beslut som blir giltiga–

–som politiker fattar och som jag själv fattar när det gäller min egen ekonomi?

Vill man förstå måste man titta på några fundamentala förändringar.

Demografi är bland det mest kraftfulla vi har.

En fråga som sköljer in över många länders gränser, och vi är först–

–är det som kallas the super ageing society, vi kommer att få mycket gamla medborgare.

En flicka som föds den här veckan har en förväntad livslängd på 94 år.

Pratar vi om västerländska samhällen?

Skandinavien, Japan och Nederländerna ligger först ut.

Vissa flickor kommer i vissa fall uppnå 140 års ålder, vi pratar om ett helt annat samhälle–

–med konsekvenser rätt igenom hela samhällskroppen.

Vilka då, förutom att vissa kommer att arbeta och andra inte...?

Det här är som att hälla syra på sina samhällssystem och se om det håller.

Pensionssystem, beskattning, boende, vård...

Vi häller på syra nu – försiktigt i början och sen öser vi på mer vartefter–

–genomsnittsåldern stiger.

Japan, som har en svag ekonomisk tillväxt, leder den här utvecklingen–

–och kallar det själva the super ageing society.

Man försöker förbereda sig för det här med samma valhänta anslag.

Det enda man vet är att man har en enorm utmaning framför sig.

Jag vill återkomma till utspelen från våra politiker.

Spelar det nån roll för det politiker lovar nu och den diskussion som förs om våra närmsta år...?

Spelar den bakomliggande förändringen nån roll för dagens politik?

Jag tror att det här sätter agendan, det är ingenting som man kan påverka med politik.

Det är givet – vi blir äldre.

Är politiker och näringslivsmänniskor medvetna om att det är så?

Det är som vanligt, företagen är ohyggligt mycket mer på hugget.

Skälet till att företag är på hugget är att de lever under konkurens och måste tjäna en peng.

Det innebär att de är mycket piggare på att följa statistik, samhällsutveckling–

–teknologiska och sociala tendenser och är därför många gånger närmare det här–

–än det politiska systemet. Studier visar att det politiska systemet ofta hankar efter företag–

–som ser det här snabbt.

En annan agendasättare är den enorma urbanisering som pågår världen runt–

–där Sverige som vanligt ligger i fronten.

År 2035 kommer vi att ha ett Stockholm som ligger nånstans runt 3,5 miljoner människor.

Utan bostäder...

Det är nästa fråga, den är ju delvis politisk och ekonomisk delvis.

Det är troligen den snabbaste urbaniseringen i mänsklighetens historia–

–där vi som vanligt valt att gå snabbt framåt.

Litar du på kombinationen av näringsliv, samhälle och de politiska makterna–

–när det gäller att knyta ihop det här, att komplettera varann och samarbeta?

Ja, jag litar på att vi klarar av det. Jag är en så kallad orolig optimist.

Vi har både möjligheterna, insikten, kunskapen och teknologin–

–att hantera problemställningarna här i Sverige och i många andra länder.

Men det är också så att vi är inbyggda i ett antal lösningar som inte är anpassade för–

–att vi ska bli 130 år, det krävs ett enormt reformarbete.

Ett Stockholm med 3,4 miljoner människor är en jätteutmaning.

Anser du att den här röda till gröna till blå politiska linjen–

–alltså från vänster till höger fortfarande är relevant–

–eller håller vi oss kvar i gamla spår när vi pratar om konservativa jämte vänstern i politiken?

Jag är skeptisk till att göra den traditionella uppdelningen eftersom socialism–

–har sina rötter i marxism.

Marxism har att göra med ägande av produktionsresurserna.

Vem ska äga det som är viktigt och produktivt i ett samhälle.

Det vi har gjort efter 1968–

–är att vi har knuffat ägandet av det som är viktigt över till enskilda individer.

Det viktigaste vi har i dag för att skapa värde är en människa och dess skapande förmåga.

Maskiner, programvaror, byggnader... Allt det där går att köpa, hyra, låna.

Men det som verkligen skapar värde är enskilda individer, människor.

Ägandet av den produktionsresursen är i händerna på oss själva.

Marxismen har fått sig en törn. Socialismen som idé har fått sig en törn.

Då försvinner delvis den här motsättningen mellan arbete och kapital som socialismen bygger på.

Men vad ser du framför dig? En kombination av näringsliv och politik?

Det skulle kunna vara en gammaldags socialdemokrati som -68–

–där man har ett statligt system men med god hjälp av näringslivet.

Vad är vi på väg tillbaka till?

Det finns bilar idag som heter hybridbilar.

Med hybrid menas att det inte är bensin, inte elektricitet bara, utan det är en blandform.

Vi får se hybridformer.

Vårdlösningar produceras tillsammans mellan det offentliga och det privata–

–i former som vi ännu inte känner till. Karolinska är ett sånt samarbete–

–mellan Skanska och det offentliga. Vi får se mer avancerade och djupare former av samarbeten.

Där självintresset hos företagen kopplas närmare det publika intresset. Det kan man se redan nu.

Finns det nåt land som redan har den utvecklingen? Storbritannien till exempel?

I genomsnitt fortsätter de nordiska länderna att visa vägen på det här området.

De är mer progressiva än vad man är i genomsnitt i flera av de europeiska länderna.

I USA finns det exempel som är väldigt långt gångna i olika avseenden–

–men som inte är ett uttryck för helheten.

Vi är fortfarande reformpigga i den här delen av världen av nån anledning som är svår att förklara.

Det kanske har med ett sånt här event att göra. Makthavare träffas och utbyter idéer.

Det är ingen tillfällighet att det går delegationer här ifrån Korea och gör anteckningar.

Om man vill vara en ny makthavare...

Om man är ung och ska starta ett företag i det här samhället. Vad ska man satsa på?

–Vad är vårt största behov? –Samma som det alltid har varit.

Man tittar på vart samhället är på väg och har en någorlunda uppfattning om det.

Tetrapak formas i ett samhälle som håller på att bli mobilt.

Det är inte fiffigt att ha glas att släpa runt på i ett mobilt samhälle.

Ikea grundas i ett Sverige som bygger en miljon nya lägenheter på förfärligt kort tid - miljonprogrammet.

Då ser nån listig entreprenör - Ingvar Kamprad - att det måste möbleras.

Detta är en möjlighet för en entreprenör.

Företagande är att man svarar på en fråga som många har.

De kanske i vissa fall inte vet att de har den, men som entreprenören skulle kunna hjälpa till med.

Mobilitet - tetran...

Vi ska avrunda. Jag har en sista fråga. Som ekonom i det väldigt föränderliga samhället–

–där många ekonomiska och politiska teorier har ställts på ända–

–är du förvirrad eller tycker du att gamla teorier fortfarande håller i viss mån?

Har ni ekonomer en pedagogisk plikt gentemot politiker och vanliga människor att utbilda?

Alla forskare har den plikten.

Det kallas för den tredje uppgiften - att föra ut forskning från universiteten.

Första uppgiften är att forska, andra att undervisa studenterna–

–och den tredje att berätta för alla andra vad vi håller på med där borta.

En sak som det ännu inte berättats så mycket om–

–är det tillstånd av fullskaleförsök som vi går in i.

Vi får experimentera mycket mer för att hitta vägar på olika områden.

Experiment kommer vi att få se både i det privata och i det offentliga i mycket större skala.

Det finns väl etablerade förklaringar till det.

Tusen tack för att du var med oss, Kjell A. Nordström, direkt från Almedalen–

–och vår scen härnere vid hamnplan.

Tack också ni som har tittat på oss. Vi ses igen. Hej då!

 Under den sällsynt soliga Almedalsveckan har allt mellan himmel och jord avhandlats i de över 2000 programpunkterna. En stor skillnad mot tidigare är att de ekonomiska frågorna har stått mer i fokus och näringslivets företrädare har börjat hitta hit. Men vad har egentligen varit viktigast och vad väntar på den ekonomiskt oroliga hösthimlen?

EFN:s Pia Sehm reder ut begreppen med hjälp av ekonomie doktor Kjell A Nordström i EFN:s avslutande sändning från Almedalen.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.2%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Vitrolife 1.9%
Husqvarna 1.8%
Electrolux 1.3%
Balder -4%
THQ Nordic -5.1%
Paradox Interactive -27.9%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min