”Kina är överallt”

Hej och varmt välkomna. Vi sänder direkt från vårt tält på Hamnplan i Visby.

Almedalsveckan pågår för fullt.

Det finns massor av spännande ämnen att välja på till våra inslag.

Idag har vi bestämt oss för att titta på den ekonomiska och politiska stormakten Kina.

Kina är landet som ska dra världens ekonomiska tillväxt–

–men som också är en diktatur med dödsstraff.

Dessutom är det första juli i dag–

–dagen då många Hongkongbor samlas för att demonstrera mot ledningen i Peking.

Man får väldigt olika bilder av Kina.

Välkomna hit Malin Oud, vd för Track II, som är konsulter för företag som vill arbeta etiskt.

Är det en rättvis beskrivning av det du gör?

Och Kristina Sandklef, makroekonom med inriktning på Asien på East Capital.

Du har också jobbat och bott i Kina i många år.

Vad beror det på att vi har den här dubbla... Det är väldigt svart och vitt när man pratar om Kina.

Du som har bott där?

Malin har bott där längre än vad jag har gjort.

Det beror på att vi inte kan tillräckligt mycket om Kina.

Vi behöver lära oss mer för att kunna ta till oss den information som kommer därifrån.

Dels har vi en partistödd media och dels en västerländsk–

–som tenderar att rapportera mer negativt.

Det handlar mycket om att lära sig mer om Kina.

Malin, vad är din uppfattning?

Blir det väldigt förenklat när vi ska förklara hur Kina fungerar?

Absolut, det har att göra med att vi saknar kunskap. Vi har för få täta samarbeten med kinesiska aktörer.

Kina investerar väldigt mycket utomlands.

Det finns 18 000 företag i 177 länder.

Det är viktigt att vara medveten om att de företagen skiljer sig mycket åt.

Det finns allt från megaprojekt som drivs av statsägda företag, som China Developement Bank–

–till småföretagare som är privata entreprenörer.

Hur märker du i ditt jobb att coacha folk genom den här djungeln–

–att intresset växer och att folk har för lite kunskap?

–Menar du svenska företag i Kina? –Börja med de svenska i Kina.

Svenska företag har ett ganska medvetet hållbarhetsarbete.

Man jobbar med CSR och vissa har en MR-policy–

–som behandlar mänskliga rättigheter specifikt, vilket vi också fokuserar på.

Svenska företag kan göra mycket mer för att förverkliga principerna i praktiken på plats i Kina.

Många svenska företag fokuserar på miljöfrågor och arbetsrelaterade rättigheter–

–men har inte varit lika duktiga på att titta på hela spektret mänskliga rättigheter–

–som ett företag kan ha en positiv eller negativ påverkan på.

Kristina, hur märker du att man gör misstag, att man har en förenklad syn på Kina?

Det är inte helt ovanligt att man inte tar till vara på den kunskapen–

–som finns i organisationer om Kina.

Man kanske hellre skickar iväg nån som har arbetat länge på ett företag–

–men som inte har så mycket Kina-kompetens. Då är det lätt att bli lurad.

Några kineser kanske säger: "Så här har det alltid gått till."

Då kanske man blir lurad och får problem.

Men går det att greppa ett så stort land eller måste man fokusera på just sin nisch?

Vi har både reglerade och oreglerade marknader. Kan man...

Det viktigaste är att man gör sin läxa innan man beger sig till Kina.

Hur ser det ut för just mitt företag och för de produkterna som jag ska sälja eller tillverka i Kina?

Är de lättkopierade och efterfrågas de i Kina?

Det är otroligt viktigt att göra sin hemläxa innan man beger sig dit.

Vad är den vanligaste fördomen om man ska till Kina?

Vad är det man misstolkar mest?

Det jag ofta hör från företag är att det inte går att prata om mänskliga rättigheter i Kina.

Vi jobbar mycket med att visa på de möjligheterna som finns–

–och berätta om debatten som pågår i Kina kring frågorna.

Det är viktigt för företagen att vara konkreta och titta på vilka områden som är relevanta för dem.

Det kan se olika ut beroende på vilken industri man är i.

Är man i telekombranschen–

–så är frågor runt yttrandefrihet och rätten till ett privatliv viktiga.

Men är man i tillverkningsindustrin så är arbetsrelaterade rättigheter viktiga.

Vi har haft exempel de senaste veckorna–

–då StoraEnso har haft problem gällande markrelaterade rättigheter i Kina.

De kanske inte riktigt gjorde sin hemläxa innan man gav sig in i Kina.

Vad var det de missförstod? Vad borde de ha gjort?

De hade inte gjort en ordentlig kartläggning och tittat på hur det ser ut i Kina.

Vad finns det för risker förknippat med att köpa upp mark i Kina?

Många svenska företag hoppas på Kina och Asien.

Inte bara svenska utan europeiska över huvud taget.

Ett av de företag som har lyckats slå sig in på den kinesiska marknaden är mejerikoncernen Arla.

I fjol köpte de upp ett av Kinas största mejerier.

Det öppnade upp marknaden för Arla.

Från fabriken här i Visby så exporterar Arla 10 000 ton mjölkpulver varje år till Kina.

Vi träffade koncernchefen Peder Tuborgh tidigare i dag.

Vad är det för trend ni vill surfa med på?

Det som koncernchefen Peder Tuborgh sa var att det var kunskapen om livsmedelssäkerhet–

–som öppnar upp för Arla i Kina. Det är väldigt specifik kunskap som de företagen efterfrågar.

Vi ska återkomma till Arla. Vi har tagit hit en ny gäst. Välkommen hit Floire Daub.

Arkitekt och projektledare för Scandinavian 8 Million City.

Det är ett EU-projekt som syftar till att binda ihop Oslo och Köpenhamn.

Helst med snabbtåg.

Annars bygger man inte ihop städerna.

–Måste det vara snabbtåg? –Ja, om det ska bli en arbetsmarknadsregion.

Du är alltså norrman, men har även schweizisk bakgrund.

I ditt projekt så vill kinesiska företag investera mycket pengar.

Berätta lite.

Det som var naturligt för oss var att ta en titt runt om i världen hur man bygger järnväg.

Då kom vi snabbt i kontakt med Kina. Det är den aktör som har byggt mest järnväg de senaste åren.

Man tror kanske att det kopierar teknologi från väst.

Men vi blev överraskade över den nivå de befann sig på.

Att de är en ledande aktör i den branschen.

Vi bjöd in dem till en konferens i Stockholm den 10 april.

Där meddelade de att med den information de hade om projektet–

–så ville de gå in och ta den finansiella risken.

Det känns lite överraskande att kinesiska företag är intresserade av Skandinavien.

Det känns som ett litet område och mycket pengar för oss.

I dessa företag kanske det inte är så stora pengar.

För dem var det ett väldigt litet projekt.

De sa att det var ett startprojekt för dem i Europa.

De vill investera i infrastruktur överallt.

Det tittar på hela världen. De har byggt upp en volym som är så stor–

–att deras hemmamarknad inte är tillräckligt stor.

Ni har inte nappat. Vad är det som avskräcker?

Det är ovant för de skandinaviska regeringarna att få ett sånt erbjudande.

Det är kanske första gången i historien.

Och att man tar hela sträckan. Vi bygger våra små bitar.

I hundra år har vi tänkt hålla på. De säger att de gör det färdigt på fyra år.

Men vi kanske fortsätter dialogen. Det har inte varit nåt konkret nej, men inte heller...

Kristina, är du överraskad eller kunde du se det här för några år sen?

Att kineser kommer att vilja komma och investera.

Vi har sett ökade investeringar utomlands från kinesiskt håll.

Det är typiskt Kina att gå in med jättemycket pengar–

–och ska göra det här på fyra år. Jag skrattar lite åt det.

Man ska komma ihåg att när Kina gör sina investeringar utomlands–

–och agerar i omvärlden, att de har ganska mycket problem hemma.

De måste lösa...

Det vi såg i förra veckan att räntorna gick upp, men inte bankräntorna.

Man har problem med skuggbanksektor och att ekonomin håller på att sakta in.

Då är det viktigaste för kineserna att försöka komma i ordning.

Det är också viktigt för oss i resten av världen–

–att de bygger en välfungerande ekonomisk tillväxt som är stabil.

Om man skulle släppa in de stora kinesiska aktörerna i det gemensamma EU-projektet–

–vad är varningsflaggan? Finns det nån?

I takt med att Kina har investerat mer och mer utomlands, inte minst i högriskländer...

Skandinavien är fungerande demokratier med ett fungerande rättsväsende.

Här finns de röda flaggorna som höjs.

Men i Burma och afrikanska länder, där det är konflikter och ett fungerande rättsväsende saknas–

–är det jätteviktigt att det civila samhället runt om hjälper till–

–att hålla koll på investeringarna...

Skulle ni kunna vara så förberedda, eller hur lång startsträcka skulle ni behöva–

–innan ni hade kontroll på alla röda flaggor?

Projektet undersöker dessa möjligheter. Men det ligger på statlig nivå.

Jag kan inte tala för det ensam. Vi presenterar olika förslag att finansiera infrastruktur på.

I Skandinavien är det bra att diskutera detta–

–eftersom vi tar väldigt lång tid på oss i förhållande till andra globalt.

Men de har sagt att vi ska ha en lokal partner–

–som kan de lokala ingenjörskunskaperna.

De kommer inte in som en soloaktör.

Det är en dialog där man kan komma fram till olika sätt att göra det på.

Finns det lokala aktörer som är tillräckligt kunniga?

Det finns det.

De som vi samarbetar med har sagt att vi kan lära Kina helhetstänket.

Kina bygger på den japanska teknologin.

Den är noga utprövad under många år.

Men Skandinavien kan lära dem att se projektet i helhet.

Nåt för svenska SJ, kanske...

Har du märkt att det finns en rädsla för kineser?

För personkontakten? Finns det en rädsla, eller är det bara positivt?

Jag tror att man är intresserad.

Det är det där vanliga som vi hörde inledningsvis–

–att det är ett helt annat styrelseskick och så vidare.

Men nu börjar många av de globala kinesiska företagen att bli professionella.

I Norge har vi nu anbudsrundor för den här typen av infrastruktur.

Nationerna ber aktörerna bjuda.

Då behandlas de som andra globala aktörer, så länge de visar resultat.

Kinesiska företag lär sig den hårda vägen–

–för att de har förlorat pengar på grund av protester runt megaprojekt i vissa regioner i Afrika.

Kan man säga... Nu blir det väldigt generella termer.

Kan man generellt säga att de är snabba på att lära sig att anpassa sig till marknader?

Kinesiska företag, eller kineser över lag är väldigt pigga på att lära sig.

De nyfikna och snabbare än vad svenskar är om man får generalisera.

Tack så mycket. Vi ska fortsätta prata med er två strax.

Senaste tiden har flera riskfaktorer i den kinesiska ekonomin kommit upp till ytan.

Förra veckan rasade börserna–

–sen nya ledningen i Kina beslöt att börja reglera den så kallade skuggmarknaden.

Alltså utlåning som inte är reglerad av staten, vilket skapade stor oro i Kina och på världens börser.

Den grå marknaden, eller marknaden utanför den officiellt reglerade finansmarknaden–

–har levt sig eget liv och myndigheterna har inte haft full koll på–

–vilka produkter och tjänster som de har erbjudit till investerare, sparare och företag.

Enligt Financial Times, beräknas verksamheten i skuggbankerna uppgå till 3 200 miljarder dollar–

–och anses spela en stor roll särskilt för landets fastighetsboom.

Trots att nedslaget mot utlåningsverksamheten fick börserna att falla kraftigt–

–är utvecklingen inte enbart negativ.

Det har den positiva effekten att det passar väldigt bra för det nya ledarskapet–

–som tillträdde från i november i fjol till mars i år.

Nu vill man ha kvalitet och inte kvantitet i bankernas agerande.

Bankerna ska låna ut till de bra företagen i ekonomin och inte ägna sig åt spekulation.

Även för Sveriges del kan centralbankens nedslag på skuggekonomin bli positiv.

Om man ser på svenska och nordiska företag–

–så tyder inget på att det skulle innebära sämre tillväxtmöjligheter–

–snarare neutrala eller bättre.

Fokuserar kinesiska regeringen mer på kvalitet–

–har svenska företag konkurrenskraftiga produkter.

Då finns det kanske en bättre möjlighet för dem att ta för sig mer.

Vi ska strax återkomma till skuggbanksektorn.

Vi har fått hit ännu en kinakännare. – Välkommen, Tomas Larsson.

Du är kinaanalytiker hos Kairos Future som arbetar med omvärldsanalys.

Kristina, det här med skuggbanksektorn och otroligt stora rörelser på finansmarknaderna–

–när kinesiska regimen är inne och petar. Vad beror det på?

Det handlar mycket om att investerarna misstolkade vad som höll på att hända.

Likviditeten i systemet minskade av olika skäl.

Vid halvårsskiftet måste alla banker ha likviditet för att visa upp för myndigheterna–

–så det behövdes mer likviditet i systemet.

I stället för att skjuta till likvitet sa kinesiska centralbanken: Nu får ni klara er själva.

Eftersom så många har läst om Kinas nära förestående kollaps–

–var det en del personer på Wall Street och andra ställen som tänkte: Nej, nu händer det!

Vi som har tittat på Kina länge har alltid läst om den förestående kollapsen.

I minst tio år har den varit nära förestående.

Man ska nog snarare se det som ett meddelande till bankerna att det finns likviditet i systemet.

Några banker kallades till Peoples Bank of China för att "dricka te" med bankdirektionen–

–för att de skulle låna ut pengar till behövande banker.

Det var nog ett sätt att visa att man inte ställer upp på investeringsmodellen som man har haft–

–där man bara fortsätter att trycka pengar.

"Nu är det nog, nu måste vi ha en mer hållbar ekonomisk utveckling."

När Japans centralbank talade några veckor tidigare, blev det också oro.

Behöver bankcheferna i delar av Asien lära sig retorik?

Det kanske alla behöver, men så fort en centralbankschef öppnar munnen–

–så händer det saker på marknaden.

Just att det finns så många dåliga lån och att man inte vet exakt hur stora de är–

–på grund av att en del av dem finns i skuggbanksektorn–

–och investeringsinstitut som lokala myndigheter har satt upp för att finansiera–

–infrastrukturinvesteringar, så man vet inte hur mycket det är. Det gör marknaden nervös.

Samtidigt finns det bra och intressanta sektorer som vi investerar i.

Till exempel hälso– och sjukvårdssektorn.

Tomas, du höll ett föredrag i dag om makten hos Kinas 500 miljoner bloggare.

Vad har det här dolda folket för makt?

När man pratar om den ofattbart stora mängden bloggare i Kina–

–och all aktivitet som finns i sociala medier–

–så finns det stora förväntningar om att kraften i det här ska ta Kina i en demokratisk riktning–

–men riktigt så enkelt är det inte.

Å ena sidan är det visst så att sociala medier i Kina används för att organisera protester–

–mot till exempel miljöfarliga fabriker–

–men det är också en plats där man ganska kritiskt kan diskutera känsliga frågor–

–och ompröva gamla sanningar, men det är också en källa för myndigheterna–

–att utöva kontroll över medborgarna på en skala som aldrig tidigare har varit möjlig.

Med alla de digitala avtryck som människor lämnar efter sig i form av inlägg–

–där man ger uttryck för sina åsikter.

Man behöver inte fråga myndigheterna om de övervakar – så är det bara.

Är Kina i dag närmare att vara en demokrati en för 10 år en?

Absolut, det som har hänt är att ett utrymme har öppnats upp där det sker mycket intressant.

Man kanske inte ska stirra sig blind på enskilda protester eller heta frågor på nätet–

–utan snarare den långsammare förändring som sker när hundra miljontals människor–

–diskuterar frågor och genomgår långsamma värderingsförändringar. Det kan nog ta tid.

Håller ni med om att det ändå är en rörelse framåt?

Det finns ett ganska starkt framväxande civilt samhälle, det är Malin mer expert på–

–men samtidigt kan man se att den nya ledningens mål är att sitta kvar vid makten–

–och kommunistpartiet har kvar makten så om man som Tomas sa tidigare–

–"får en större bur att flyga i" betyder inte det att det blir demokrati över dagen–

–men saker och ting kan hända snabbt även i Kina.

Just nu känns det som att ekonomiska reformer står högre på agendan än politiska.

Inget tyder på att den politiska ledningen är intresserad av demokratiska reformer–

–men kraften underifrån växer sig allt starkare–

–vilket gör att det sker intressanta saker på sikt som kanske kan leda till demokrati.

Det finns andra saker som tyder på att man kanske skulle vinna en del på–

–att öka yttrandefriheten och demokratiseringen, till exempel när det gäller innovation.

De tidigare kinesiska ledningarna har gett uttryck för att Kinas innovationsnivå inte är stark nog–

–och det hade kanske kunnat avhjälpas om man hade varit lite mer demokratisk.

En kärnfråga för många svenska och även övriga europeiska företag–

–som ska in i den här typen av marknader är spörsmål som att man ju inte ska verka–

–i såna länder eller att man ska verka och påverka genom att vara på plats.

Vad är trenden nu? Vad gör svenska företag?

Det faktum att alla är där och att Kina är i hela världen–

–visar att det inte finns på agendan att isolera Kina.

Jag är för att man ska vara där och verka och påverka, men man ska känna till riskerna.

Det handlar om att vara medveten om hur man påverkar mänskliga rättigheter–

–både positivt och negativt och hur man kan undvika att kränka mänskliga rättigheter.

Vi tänker gärna att det står en revolution för dörren, men väldigt få i Kina önskar revolution.

Jag jobbar mycket med intellektuella som verkar för mänskliga rättigheter.

–De strävar inte heller efter en plötslig revolution. –Det finns en stabilitet med en form av diktatur.

En sakta evolution mot ett öppnare, pluraliserat och mer demokratiskt samhälle.

Jag vill återkomma till Arla–inslaget.

En sak som har drivit Arla framåt på marknaden är den växande kinesiska medelklassen.

De verkar ju vara några som alla vill nå.

Är det den marknaden man ska sikta på? Var finns pengarna för svenska företag?

Det beror på vilken strategi man väljer.

Man ska inte glömma det segmentet som består av flera hundra miljoner människor–

–som inte räknas som medelklass. Medelklass är fortfarande ett ideal i Kina.

Det är inte den stora gruppen människor mellan den lägre och övre klassen – fattiga och rika.

Det är ett ideal, det handlar om att ha lägenhet och att kunna resa till Europa.

De som inte når upp till medelklassen är en stor marknad som man inte ska glömma bort.

När Arla säljer torrmjölkspulver till Kina är det också så att det kostar betydligt mer–

–att köpa en lägenhet och en Mercedes–

–men att börja dricka svensk mjölk kan vara ett steg i att bli medelklass.

Att man identifierar sig med det...?

Kineser dricker inte komjölk av tradition, det har kommit de senaste åren–

–för att utländska och inhemska mjölkföretag har varit så duktiga på att marknadsföra sig.

"Det här är bra för små barn att dricka."

Få vuxna kineser dricker mjölk, det är nåt man ger till bebisar.

Vi har ju företag som satsar på ett lyxsegment.

Volvo är ett av dem. Finns det ett lyxsegment, har de pengar och vill de köpa svenskt?

Ja, lyxsegmentet finns. De senaste åren har de mest kända lyxmärkena, i bland annat Frankrike–

–erfarit att horder med kinesiska turister mer eller mindre tömmer Louis Vuitton–butiker.

I Italien får man bara köpa en Gucci–väska, annars skulle kineserna tömma butiken.

Det signalerar att man är rik–

–och man är osäker på om märkesbutikerna i Kina verkligen säljer orginalprodukter.

Det är en jättestor marknad.

Samtidigt håller man på att slå ner på korruptionen.

Det har säkert använts korrupta pengar i det här och lyxkonsumtionen börjar sakta ner–

–men visst finns det en marknad.

Apropå kinesiska turister som kommer till Europa och köper Vuitton–väskor–

–så tror jag att svenska turistdestinationer borde rikta in sig på kinesiska lyxturister–

–och att man gör det lättare för dem att se dels vad utbudet är, men även göra som man–

–har gjort i Frankrike och England, där man har fler kinesisktalande i personalen–

–och man har gjort det lättare att betala med kinesiska kontokort.

Det är nog bara på NK och Åhléns som man kan betala med UnionPay i Stockholm.

Det finns en svensk tidning som kommer ut två gånger om året som riktar sig–

–till kinesiska lyxturister, med tips om slott där man kan leva som prinsar och prinsessor.

Tusen tack för att ni har varit här i vår varma och soliga studio vid hamnen i Visby.

Man kan prata hur länge som helst om Kina.

Nästa gång ska jag fråga er om ni tror att det börjar komma kinesiska låneord.

–Vi gör ju inte det än... –Håll utkik efter shanzhai.

–Vad betyder det? –Fejkade produkter.

Det är piratkopierade produkter som har blivit lite förbättrade.

Nån tillverkade nåt som heter Apple peel.

Det är ett skal som man sätter på sin iPod–touch, då har man plötsligt iPhone–

–med två simkort och USB–minne.

Tusen tack för att ni var här, hoppas få se er snart igen. Tack även ni som har tittat.

I morgon sänder vi igen direkt från Almedalen. Hej då! Kom tillbaka!

Den exceptionella tillväxten i Kina börjar bromsa in och de mänskliga rättigheterna är kraftigt ifrågasatta. Hur står det egentligen till i världens tillväxtmotor? Och vad ska man tänka på som företagare innan man beger sig dit?

Pia Sehm leder ett magasinsprogram från Almedalen som fokuserar helt på situationen i Kina. Programmet gästas av Kristina Sandklef, makroekonom på East Capital. Malin Oud, etikkonsult och vd på Track II, Tomas Larsson, Kinaexpert på Kairos Future och Floire Daub projektledare på 8 million city.

Kinas växande roll i världsekonomin är inget som går att blunda inför. ”Alla är där och Kina är överallt”, konstaterar Kristina Oud.

Och det handlar inte bara om att företag från väst är intresserade av att investera i Kina. Utan även om det motsatta – kinesiska investeringar i Skandivavien och resten av västvärlden.

 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Tele2 6.6%
Axfood 2.5%
Getinge 1.4%
Avanza -4.7%
Modern Times Group -7.5%
Mycronic -8.6%
Uppdaterad tor 10:42
Fördröjning 15 min
  • MTGX en besvikelse för MTG4:29

    MTGX en besvikelse för MTG

    Mediebolaget MTG:s resultat för det tredje kvartalet blev bättre än väntat på de flesta punkter. Johan Fohlin intervjuar bolagets vd Jørgen Madsen Lindemann.

  • Allt från morgonens rapportbonanza9:08

    Allt från morgonens rapportbonanza

    MTG slår förväntningarna. Avanzas kostnader tynger. Telia har tillväxtproblem. Tele2 imponerar. Axfood ser högre matinflation. Fabege överraskar positivt. Mycket pekar uppåt för Klövern. Orexos marginaler lyfter. Ökad orderingång för Mycronic.

  • Stockholm slåss om EU-myndighet1:14

    Stockholm slåss om EU-myndighet

    I samband med Brexit kommer två EU-myndigheter att lämna London, bankmyndigheten EBA och läkemedelsmyndigheten EMA. Stockholm jobbar nu hårt för att den senare av de två ska lokaliseras till den svenska huvudstaden.

  • Atlas starkt och Getinge tappar efter rapport3:58

    Atlas starkt och Getinge tappar efter rapport

    Atlas Copco och Getinge har presenterat sina rapporter under dagen. Atlas Copcos aktie har gått upp runt två procent medan Getinge tappar kring tre procent. Lars Söderfjell, aktiestrateg på Ålandsbanken, kommenterar rapporterna.