Skiffergas – revolution eller bubbla?

En skifferrevolution håller på att rita om världens energikarta.

Det handlar om ny teknik för att utvinna olja ur gas ur vanlig skiffersten.

Slår prognoserna in påverkar skiffergasen ganska snart maktbalansen mellan världens stormakter.

I USA jublas det mest eftersom skiffergasen kan göra landet oberoende av oljeimport.

Förlorare kan bli Ryssland eller hela planeten. Borrmetoden är kontroversiell ur miljöaspekter.

Tekniken att utvinna skiffergas har varit känd sen 1940-talet.

Det var först i slutet av 1990-talet som den började användas i stor skala.

Så sent som i början av året meddelade BP:s vd Bob Dudley att bolaget ska satsa stort på skiffergas.

Förhoppningarna om att världen står inför en geopolitisk omvälvning är stora, främst i USA.

För sju år sen svarade skiffergas för 2 % av USA:s gasproduktion.

I år kan andelen bli drygt 40 % enligt IVA.

Potentialen beräknas vara enorm.

Miljöaspekterna gör utvinningen omstridd och tekniken–

–som innebär att en blandning av vatten, sand och kemikalier sprutas in i berggrunden–

–är exempelvis förbjuden i Frankrike.

Det råder delade meningar om hur länge skiffergasen är ekonomiskt lönsam.

Men Svanbergs positiva syn får skarp kritik från akademiskt håll.

De som säger 100-årig produktion är förmodligen ekonomer–

–som inte tittat på vad som krävs i verkligheten.

Med oss i dag har vi Lars Wilderäng, känd finansbloggare och inriktad på råvarusektorn.

Du skriver mycket om olja på din blogg.

Gunnar Lindstedt, ekonomijournalist på Veckans affärer. Du har skrivit en bok som heter "Olja".

Marian Radetzki, insatt i ämnet - professor.

Och Anita Ullman som varit aktiv i en lobbygrupp i Skåne–

–för att motverka Shells planer på att utvinna skiffergas i Skåne.

Med lyckat utfall utifrån din synpunkt. Shell har dragit sig ut.

Marian, är skiffergasen en revolution i världen?

Jag betraktar det som en fundamental revolution utav världens energimarknad.

Det hela började i USA med gasen.

Gasproduktionen ökade i USA i mitten av 00-talet.

Det har följts av en lika imponerande ökning av oljeproduktionen i slutet av decenniet.

Vi ser ingen ände på den fortsatta ökningen.

Resurserna för att utvinna är utomordentligt stora.

De påföljande stegen i den här revolutionen blir–

–att det sker ungefär likadana saker i andra länder än i USA.

Hittills har det varit begränsat till USA.

Men många länder har stora geologiska resurser av det här slaget.

De har möjlighet att producera mycket.

När revolutionen sprids över världen så kommer det att påverka världens energikarta i grunden.

Det här är den viktigaste händelsen på energimarknaderna sen införandet av kärnkraft.

Är det här ett tecken på att människans påhittighet–

–när det gäller att utvinna nya oljekällor... Tekniken övervinner...

Gunnar, du har ju varit skeptisk och trott att oljan har nått sitt max.

Är det ett tecken på att ni har haft fel?

Det finns en topp för oljeproduktionen. Det här är en sak på marginalen.

Det är i mångt och mycket en bubbla, ungefär som it-bubblan. Och...

Hur menar du då? Är reserven inte så stor som många stora organ säger?

Förr var olja samlad i underjordiska reservoarer i miljontals år.

Då kunde man borra och få upp mycket.

Här försöker man ta en geologisk genväg–

–och få upp droppar av olja som ligger över väldigt utspridda områden.

För att kunna göra det måste man artificiellt samla ihop oljan–

–genom att pumpa in vatten och pressa ut de här dropparna.

Det är en helt annan magnitud än vanlig oljeproduktion.

Det är ju uppenbart att gaspriset i USA har rasat.

Det har skett en enorm produktion.

Vad det gäller gasproduktionen så är den redan "flat" igen.

Den ligger på platå sen ett år tillbaka, så det ökar inte längre.

Vad säger du, Lars?

Jag håller med. Det är en fantastisk revolution, tillfälligt.

Det är inte så väsentligt att det är en bubbla.

De flesta tror att det är ett fantastiskt genombrott–

–som ska ge oss oändliga resurser lång tid framöver och anpassar sig efter detta.

Men det tar en ände med förskräckelse snart.

Vilken slags förskräckelse?

Om några år, runt 2018, så är både Bakken och Eagle Ford att vara slutproducerade–

–och produktionen kommer att krascha.

USA uppnår aldrig oberoende. Även enligt IEA:s långa prognoser–

–så kommer man fortsätta att importera en tredjedel av all sin olja.

Finns det risk för att det är en bubbla? Det låga gaspriset har gjort–

–att intresset för att borra hålen har minskat. Är det illavarslande?

Självklart anpassas produktionen till nivån på priset.

Priset har fallit dramatiskt under de senaste tio åren på grund av den nya produktionen.

USA betraktades tidigare som ett stort importland under de kommande decennierna.

Man byggde importhamnar för LNG, nedfryst gas.

De hamnarna byggs nu om för att exportera från USA.

En av hamnarna har till och med redan fått tillstånd att exportera till resten av världen.

Det faktum att USA inte efterfrågar LNG på det viset–

–som man förväntat sig, har redan lett till globala konsekvenser på gasmarknaden.

Olje- och oljerevolutionen, skifferrevolutionen på olja, är av ännu nyare datum.

När ni talar om att det inte är så betydelsefullt–

–titta då på de siffror som pekar på–

–att gasproduktionen i USA i dag är 40 % högre än 2005.

Oljeproduktionen sen 2009 och fram till i dag har ökat med över 30 %.

Det är inga småsaker vi talar om.

Det har ökat enormt kraftigt i USA, menar du att det är en tillfällighet?

USA:s oljeproduktion har ökat från 5,7 miljoner fat till 6,5 det senaste året.

Man konsumerar 18,5 miljoner fat.

Det är en tredjedel av deras oljekonsumtion.

Ja, ökningen är en ökning...

Ökningen är från en minmal nivå. 1971 producerade USA 9,5 miljoner fat råolja.

I dag 6,5. Det är upp, men från en låg nivå.

Det intressanta är att oljeproduktionen i USA minskade stadigt–

–från nån gång på 70-talet ända till slutet på 00-talet.

Sen dess har det skett en väsentlig trendändring.

Väsentliga ökningar under de senaste fem åren.

Det är inte helt korrekt. Produktionen av olja i USA kom igång några år efter att det pekade.

1971 fick man igång produktionen i Alaska som drog upp tillfälligt. Ungefär samma storleksordning som nu.

Sen kraschade produktionen i Alaska.

Finns det ett intresse för att bygga upp siffrorna i USA–

–för att man så gärna vill bli oberoende av olja?

Det speciella med USA är att man kan hyra ut sitt landområde.

Det fanns ett starkt intresse hos landägarna att hyra ut de här områdena–

–under villkor att man borrar under en viss tid.

Det blev tidspress på att få igång mycket borrningar.

Man hoppades tjäna stora pengar på leasingen av mark.

Det har man väl också gjort. Men man pressade fram en snabb produktion.

Det gjorde bolagen genom att låna stora belopp i bankerna.

Bankerna har satt krav på att man måste producera för att hålla sina prognoser–

–så att bolagen ökar i värde. Det håller nu på att krascha.

Flera av bolagen som var med från början går nu på knäna–

–och en del säljer ut sina tillgångar istället för att producera mer.

Bilden av det här som en tillfällighet som alldeles snart tar slut–

–gäller inte de bedömningar som görs av till exempel den amerikanska regeringen.

Den amerikanska regeringen genom sitt energidepartement–

–ser det som inledningen till en långsiktig utveckling.

Samma sak gäller International Energy Agency.

De betraktar fortsatt uppgång fram till 2030, det är så långt deras prognoser sträcker sig–

–som en period då USA, inte blir helt oberoende av oljeimporten–

–men där USA:s behov av att importera minskar väsentligt.

USA blir definitivt helt oberoende av import när det gäller gas.

USA:s produktion av gas förväntas också räcka till export.

Det är inte fråga om nån tillfällig bubbla.

Att banker vill driva upp det är en sak, men varför skulle den amerikanska staten–

–och även ett erkänt organ som IEA–

–hävda att det kommer att fortsätta i många år?

Vad har de för intresse av att bygga upp sån förväntningar?

Det finns en ständig diskussion om att bli energioberoende i USA.

Det är politiskt tacksamt att kunna säga det.

Men man måste titta på baksidan.

Oljefälten och borrhålen som man gör är småskaliga.

Det ger 125 fat olja per dag i ett sånt här hål i backen–

–medan ett stort oljefält eller borrhål "offshore" ger tusentals fat.

Det är små oljefält, små oljeborrhål.

De sinar väldigt snabbt. På två år har produktionen gått ner 80-90 %.

Det är upp fort och ner fort. Då måste man borra mycket nytt hela tiden för att hålla produktionen.

Det vill man inte göra nu eftersom priset är för lågt.

På gasområdet har man redan minskat nyborrningen. Då sjunker produktionen.

Anita, du har ju verkligen sett de här starka intressena i ögonen.

I ditt fall Shell som vill utvinna den här skiffergasen och skifferoljan.

Finns det en stark lobbygrupp i USA som vill driva på det här överdrivet snabbt?

I och med att vi har kontakter med andra intressegrupper i utlandet–

–så ser vi att det är samma argument och taktik som används–

–oavsett om det är Shell i Skåne eller Exxon i Polen.

Det spelar ingen roll. Det är samma tryck som från olje- och gasindustrin.

Självklart finns det tryck och självklart finns det lobbyintressen bakom.

Men ni använder ordet revolution.

Jag kan inte se att det är en revolution när man fortsätter i gamla baner.

Att fortsätta leta fram de sista resterna av fossil energi i jordskorpan–

–kallar jag inte för revolution. Sen vill jag också säga–

–att vi har andra förutsättningar i Europa än i USA.

Vi har ingen fullskalig utvinning av skiffergas eller skifferolja i Europa.

Vi har gjort några undersökningar som inte har visat de fantastiska resultat som man förväntat sig.

I Polen visades det tydligt. Shell säger att förekomsten i Skåne inte var tillräcklig bra.

Vad det betyder vet vi inte.

När det gäller förekomsten... Vi har tagit fram lite grafik för att visa–

–hur stora reserverna är i olika delar av världen.

Vi kan vara överens om att reserverna är stora, men är det ett hinder...

Vi har miljöaspekterna och tekniken som kan sätta hinder. Är det där vi kommer att hamna?

Reserverna finns, men det finns problem för att få upp dem.

Det finns redan problem i dag. Det är knappt lönsamt. Tittar vi på skifferoljan–

–så har skifferoljebolagen en marginal på 10-20 %–

–när man har haft en nordamerikanskt oljepris på 90-100 dollar under 2012.

De har en utvinningskostnad på 70 dollar per fat.

Det handlar inte om att oljepriset ska gå ner särskilt mycket. Då utvinner man det billigaste källorna först.

Skifferoljan är dyr att utvinna.

EIA, amerikanska statens energiinformationsorgan–

–gav nyligen ut en rapport som pekar på att 2019 kommer oljeproduktionen i USA–

–inklusive skifferoljan börja falla igen. De kommer att ha skifferolja, men produktionen faller.

Jag har inte sett rapporten, men de jag har sett de senaste åren speglar en annan bild än den du ger.

Det är intressant att konstatera att precis som ni har sagt–

–så förefaller det som att skiffergasproduktionen i USA håller på att stagnera–

–eftersom priset har fallit till mindre än hälften mot nivån som rådde under 2000–talet–

–för att man har haft så stort utbud.

När väl exporten av skiffergas från USA kommer igång, vilket den gör ganska snart–

–blir den inhemska tillgången mindre och då går priset upp en bit igen.

Då kommer produktionen och prospekteringen att öka återigen.

Den nedpressade prisnivå som vi har i dag beror på de hinder som man har haft hittills–

–för att exportera gasen.

När och om exporten från USA tar fart–

–kan hela den geopolitiska kartan komma att ritas om på grund av skiffergasen.

För USA är det en möjlighet att minska beroendet av nyckfulla stater i Mellanöstern–

–men för Ryssland kan skiffergasen bli ett hot mot deras stormaktsambitioner.

Tekniken att utvinna skiffergas har varit känd sen 1940–talet, men först i slutet av 1990–talet–

–började den användas i stor skala.

Så sent som i början av året meddelade BP:s vd att bolaget ska satsa stort på skiffergas.

Förhoppningen om att världen står inför en geopolitisk omvälvning är stora, främst i USA.

För sju år sen svarade skiffergas för två procent av USA:s gasproduktion.

I år kan andelen bli drygt 40 procent, enligt IBA. Potentialen beräknas vara enorm.

Miljöaspekterna gör utvinningen omstridd och tekniken, som innebär att en blandning av–

–vatten, sand och kemikalier sprutas in i berggrunden är exempelvis förbjuden i Frankrike.

Det råder också delade meningar om hur länge skiffergasen kommer att vara ekonomiskt lönsam.

Svanbergs positiva syn får skarp kritik från akademiskt håll.

De som talar om hundraårig produktion–

–är nog ekonomer som inte har tittat på vad som krävs i verkligheten.

Han målar upp en stor geopolitisk förändring.

Frågan är om USA hade gått in i Irak om de hade känt till de här enorma reserverna av skifferolja...?

De har ju hela tiden letat efter nya lösningar.

Redan 2001 visste Dick Cheney och Bush om att oljan håller på att sina–

–och man hade hemliga möten om det.

Först trodde man att man skulle hitta nya fyndigheter i Kazkanfälten.

Sen trodde man på Irak, på oljesanden och djuphavsolja utanför Brasilien.

Alla de här grejerna har varit små på marginalen. Det förändrar inte att oljeproduktionen sinar.

Den kommer att gå ner.

USA tror ju inte det. Kan inte det föranleda en förändring i hela deras utrikespolitik?

De tror ju att det betyder att de blir oberoende.

USA importerar olja, inte gas från Mellanöstern.

Enligt officiella prognoser kommer de att fortsätta importera olja–

–så det finns fortfarande intresse för Mellanöstern men när det gäller Ryssland–

–så tecknar de allt fler bilaterala avtal med Kina för långsiktiga leveranser av gas och olja.

I stället för att exportera till Europa, kommer man att exportera till Kina–

–som vill ha allt de kan få tag på.

Kan inte det betyda att Rysslands möjligheter påverkar Europa tack var sitt gaspris?

Europa blir blåsta, nu ställer man om till de nya fyndigheterna–

–som visar sig sina snabbare än man trott. Då står man där med skägget i brevlådan.

Var inte så pessimistisk!

Hur tror du att det kommer att förändra Rysslands makt över Östeuropa?

Den kommer att minska, det har den redan gjort.

Ryska Gazprom har tecknat långsiktiga avtal för gasexport till priser kopplade till oljepriset.

Dessa långsiktiga avtal gröps ur för varje år–

–därför att konsumenterna i Europa inte är beredda att betala de höga priserna.

Under sina långsiktiga kontrakt kan ryssarna exportera allt mindre–

–medan européerna ersätter den gas som inte kommer från Ryssland med annan gas–

–och snart också gas från USA.

Det är intressant att notera den vändning som antyddes i den här diskussionen–

–där Ryssland, i stället för att exportera till Europa, börjar exportera i stor skala till Kina.

Det blir sannolikt så, men den bedömningen bygger på att man underlåter–

–att ta hänsyn till att också Kina har väldiga skifferresurser – både olja och gas.

När kineserna, kanske tio år senare än USA–

–börjar exploatera dessa tillgångar kanske inte de heller har så stora behov av import från Ryssland.

Varför exploaterar de inte i dag? Kan de inte tekniken i Kina? Ligger USA långt före där?

Det krävs väldigt många borriggar för att kunna exploatera skifferolja och skiffergas.

Det finns nog få riggar i Kina.

I USA är skiffergasen otroligt uppmärksammad och debatterad–

–inte minst på grund av miljöaspekterna.

En ny film, med Matt Damon, har haft premiär i USA – så här såg trailern ut.

Han kämpar mot en oljejätte, det är lite det du har gjort med er lobbykampanj i Skåne.

Hur lyckades ni få Shell att avbyta projektet i Skåne? Hur gjorde ni?

Det var en långdragen kamp och det var väldigt mycket informationsarbete.

När Shell kom till Skåne i slutet av 2008–

–var det i princip första gången man hörde talas om skiffergas i Sverige, det var alldeles nytt.

Vi fick läsa in oss på ämnet och kontakta andra drabbade utomlands–

–och sen pågick en intensiv kampanj från Skåne där vi pratade med politiker och befolkningen.

Vi kom upp till riksdagen och försökte prata med ansvariga. Det var en väldigt viktig del.

Hur betedde sig Shell under allt det här?

Som Shell brukar vara – professionella.

Vi slogs absolut inte mot varann.

Shell hade en plan, de hade ett uppdrag – att genomföra provborrningar.

Vi såg som vårt uppdrag att skydda de som bor i Skåne från effekterna.

Det var mycket på grund av ert motstånds som de avstyrde planerna?

Vi vet inte vad det var som gjorde, att de 2011 och efter tre provborrningar, la ner.

Vi hade uppnått mycket och samlat in 18 000 namn som vi ville lämna in till riksdagen.

Det fanns ett starkt motstånd mot skiffergas i Skåne.

Ni pratade om Ryssland och rysk gas, men där är det konventionella gasfyndigheter.

Där kan de producera utan alla de effekter som skiffergasutvinningen medför.

Vattnet är ju en av de väsentliga delarna som berörs.

Det går åt två miljoner gånger mer vatten vid utvinning av skiffergas än konventionell gas.

Det finns flera miljöhot som hör samman med skiffergasen och oljan. Vi tittar på en grafik.

Marian, vad säger du om alla miljöhoten?

Frankrike har till och med förbjudet borrningen, men i England är man positiv.

Kan inte det hindra den optimistiska utvecklingen som du målar upp?

Risk för jordbävningar ströks nyligen från listan, men det finns–

–andra negativa miljökonsekvenser.

Jag upprepar vad jag har sagt tidigare, det här är en ny teknologi, i alla fall i användningen.

Den har varit känd länge, men har först nyligen börjat användas i stor skala.

Ett antal barnsjukdomar orsakar miljöskador som industrin kommer att rätta till.

Underskattar man människans förmåga att komma till rätta med dem?

Blir miljöhoten en viktig faktor för att stoppa utvecklingen?

Det farliga är väl om det här stoppar upp förändringen–

–och det stora hotet med klimatutsläpp som man måste klara med förnyelsebara energikällor.

Risken är att man går över på gas ett tag. Då försenas omställningen.

Det finns väl positiva aspekter?

I USA har vi sett att gaskraftverken kan ersätta kolkraftverken.

Vi kanske till och med får en positiv miljöpåverkan...?

Nej, där säger jag ifrån.

Undersökningarna man gör när man jämför klimatpåverkan av gas och kol–

–är gjorda i laboratoriemiljö, i verkligheten är situationen en helt annan.

Metan är en betydligt starkare växthusgas. Producerar man skiffergas–

–får man en stor mängd av läckage av gasen.

Räknar man in hela produktionskedjan är gasutvinningen inte miljövänlig.

Står gaslobbyn bakom det här?

Det anser jag, universiteten strider om det.

På ena sidan har vi Cornell–universitetet, på andra sidan har vi ett universitet i Texas.

Det är inte svårt att föreställa sig.

Som Marian sa är det en gammal teknik som vi har börjat använda på nytt–

–i massiv omfattning, på några få år. Vi har inte sett de fulla miljökonsekvenserna.

Är det rätt att Sverige inte inleder borrningar?

Framförallt är det så att när ett företag har utvunnit en resurs–

–så finns det ingen anledning för dem att finnas kvar, det behöver inte ta hand om skiten.

Bör Sverige satsa på det här? Vi har ju också reserver, tror man...

Du frågade Anita varför Shell drog dig ur det hela.

Jag föreställer mig att ett viktigt skäl var att de inte hittade särskilt mycket.

Förutom Anitas insatser, som säkert var betydelsefulla...

Möter man motstånd som företag så tar man hänsyn till–

–att motståndet gör det besvärligare.

Jag tror att grundorsaken till att de drog sig ur var att de inte hittade nåt.

Är det osäkert hur stora reserver Sverige har?

Korrekt.

Osäkerheten gäller säkert i betydligt fler länder.

Sägs det att det finns enorma fyndigheter så är det inte säkert att de finns.

De kanske inte är utvinningsbara.

Hur kan bedömningarna gå isär så? Frankrike har förbjudit det.

Englands toppolitiker driver på utvecklingen.

Frankrike har kärnkraft. England har varit självförsörjande på olja och gas.

De senaste tio har de importerat allt mer, men Frankrike kör kärnkraft.

Fler och fler väljer den försiktiga sidan.

I går sa Irland: Nu säger vi stopp. Vi ger inte några fler tillstånd.

Fler länder fattar att man inte kan fortsätta så.

Är du oroliga när stora länder som Ryssland, Kina och USA vill fortsätta med det här?

Absolut, det är i högsta grad en global fråga.

Kommer vi att förändra vår energiproduktion eller inte...?

Att satsa på skiffergas i stället för att satsa på utvecklingen av biogas är inte meningsfullt.

Har andra lobbygrupper i världen dragit lärdom av det som ni gick igenom med Shell?

Vi kallar oss inte lobbygrupp, det är ditt ord.

Vi är snarare en intresseförening.

Självklart samarbetar vi och jag tror att människor som arbetar inom detta område–

–har förstått att det finns vettigare alternativ, som vi ska ta tillvara på.

Varenda krona eller dollar som satsas på fortsatt utveckling av skiffergasindustrin–

–är förlorad för en påskyndad satsning på förnybara energier.

Revolution eller inte, en bubbla eller inte?

Det har redan påverkat gaspriserna i USA. Vad tror du om oljepriset på fem års sikt?

Oljepriset kan gå ner en del, men går det ner mycket mer i Nordamerika blir det olönsamt där.

Sen kan de köra på med sina olönsamma saker.

Ett skifferaktiebolags aktier har fallit 80 procent på börsen.

Vad tror du om oljepriset?

Svårt att säga.

Oljepriset har varit så fruktansvärt uppskruvat under de gångna sex sju åren.

Det naturliga vore att det föll till en lägre nivå.

Det har du sagt länge.

Att oljepriset är så högt, beror på att ett antal politiskt väldigt osäkra länder–

–dominerar och kommer att dominera utbudet av olja under en väldigt lång tid.

Tittar man på historien så visar det sig att dessa dominerande oljeexportländer–

–har haft väldigt stora politiska problem att vidmakthålla sin produktion.

Det är bortfallen i produktionskapaciteten som vi har sett under gångna decennier–

–som i stor utsträckning förklarar varför priserna är så extremt höga.

Vad tror du, Anita? Blir det miljökampen runt om i världen som kommer–

–att sätta stopp för en stor utvinning av skiffergasen?

Jag tror det, och min uppfattning är att ansvariga politiker har blivit betydligt mer lyhörda–

–än de har varit tidigare. Den erfarenheten drar vi när vi tittar på vad som händer i Bryssel–

–där man försöker att reglera det hela på EU–nivå.

Man har fattat att det inte är nåt att leka med och att man åtminstone måste se till–

–att avvakta fler utredningar på området och att ta dessa farhågor på allvar.

Vi låter det bli avslutningsorden. Tack för att ni kom hit.

Otroligt spännande diskussion, den lär fortsätta. Det här är ju en ganska ny företeelse–

–på energimarknaden. Tack för att ni tittade.

Nästa Veckomagasin ska handla om fotboll och ekonomi. Hej då, tack för att ni tittade.

En skifferrevolution ritar om världens energikarta. Och det hela handlar inte bara om energi, utan minst lika mycket om geopolitik och miljökonsekvenser. Det är temat för denna upplaga av Veckomagasinet, som gästas av fyra insatta personer.

”Jag betraktar det som en formidabel revolution, detta är den viktigaste händelsen på energimarknaderna sedan införandet av kärnkraft”, säger Marian Radetzki, professor i nationalekonomi.

”Det här är en sak på marginalen, och jag tror också att det i mångt och mycket är en bubbla”, säger Gunnar Lindstedt, journalist och författare.

”Det kommer att ta en ända i förskräckelse ganska snart”, säger Lars Wilderäng, ekonomibloggare och författare.

”Jag kan inte se att det är en revolution när man fortsätter i gamla banor”, säger Anita Ullman från nätverket Heaven or sHell, som var med och bidrog till att Shell inte valde att gå vidare med planerna på att utvinna skiffergas i Skåne.

Programledare: Pontus Herin.

  • Stora utmaningar väntar för Ericsson

    Stora utmaningar väntar för Ericsson

    Ericssons kritiserade vd Hans Vestberg avgår efter ett styrelsebeslut, finanschef Jan Frykhammar blir tillfälligt ny vd för telekombolaget. Lars Söderfjell, aktiestrateg Swedbank, kommenterar.

  • Clinton lockar väljare på Pokémon-gym

    Clinton lockar väljare på Pokémon-gym

    Pokemon Go har snabbt kommit att användas som ett PR-verktyg. Jonas De Lange från Breakit förklarar vilka funktioner i spelet som marknadsförarna använder.

  • Inget nytt från ECB – trots Brexit

    Inget nytt från ECB – trots Brexit

    ECB rör inte styrräntan och utökar inte heller några stimulanser. Mario Draghi underströk på presskonferensen att ECB vill invänta mer statistik. Pierre Carlsson, valutastrateg på Handelsbanken, kommenterar beslutet.

  • ”En ögonöppnare för marknadsförare”

    ”En ögonöppnare för marknadsförare”

    Pokémon har omedelbart tagit världen med storm och mängder av aktörer försöker nu rida på hajpen. Breakits reporter Jonas de Lange berättar hur spelet på olika sätt kommit att…

  • Läge att se över Turkietfonder

    Läge att se över Turkietfonder

    Det turkiska statskuppsförsöket kan få långtgående negativa konsekvenser för landets invånare – men även svenska sparare påverkas av oroligheterna. Annika Creutzer, privatekonomisk expert, pekar ut…

  • Så slår turkiska krisen mot råvarupriserna

    Så slår turkiska krisen mot råvarupriserna

    Turkiet är ett strategiskt viktigt land för den globala olje- och gasmarknaden tack vare dess placering å för att det går många pipelines genom landet. Råvaruanalytikern…

  • Mays knäckfrågor inför Brexit

    Mays knäckfrågor inför Brexit

    Storbritanniens nya premiärminister Theresa May har inte legat på latsidan. Hon har redan presenterat flera viktiga ministrar och den stora skrällen blev att Boris Johnson…

  • Man talar om: Bytesbalansen

    Man talar om: Bytesbalansen

    Har du funderat över vad som menas med bytesbalansen? EFN:s Per Lindvall och Villy Bergström, docent i nationalekonomi och före detta vice riksbankschef, förklarar.

  • Banker i kris: Så illa är det

    Banker i kris: Så illa är det

    Krisrubriker om de italienska bankernas tillstånd har avlöst varandra under senaste året. Vissa brittiska banker har tappat nära halva börsvärdet, och samtidigt kommer det varningar om att…

  • Ingves recept på europeiska bankkrisen

    Ingves recept på europeiska bankkrisen

    Som väntat valde Riksbanken att lämna reporäntan oförändrad och man gör heller inga ändringar i obligationsköpen. Men räntebanan sänks med anledning av brexit. Ellinor Helén pratar…

  • Räntestrategen: Svårbedömda risker av Brexit

    Räntestrategen: Svårbedömda risker av Brexit

    Riksbanken valde som väntat att lämna reporäntan på minus 0,5 procent, och det blev inte heller några ändringar i obligationsköpen. Andreas Skogelid, räntestrateg Handelsbanken, kommenterar.

  • Missa inte det här när du köper ny bil

    Missa inte det här när du köper ny bil

    I juni slogs det återigen rekord i bilförsäljning enligt Bil Sweden. Men om du går i bilköpartankar så bör du tänka efter innan du bestämmer dig.…