Så viktig är e-handeln

Hej och välkomna till dagens Rapportflod där vi ska prata om börsens detaljhandelsföretag.

Bolag som H&M, Clas Ohlson med flera lider av minskad konsumtion i många i-länder.

Däribland också Sverige. Det har gjort det viktigare att positionera sig mot det område som växer–

–nämligen e-handeln. Just handeln med varor och tjänster på nätet ska vi titta lite extra på idag.

Det ska vi göra med Jonas Elofsson, skribent på Affärsvärlden som följer den här sektorn.

Charlotte Stjerngren, jobbar här på EFN och följer detaljhandelssektorn. Välkommen!

E-handeln växer snabbt. I förra veckan kom besked om att den växt med 19 % under andra kvartalet.

Samtidigt blir vi överösta med tv-reklam från e-handelsbolag. Frågan är hur det ser ut framöver.

Så här ser e-handel ut i verkligheten.

Det här är 300 000 par skor inne på Footways lager.

Vd:n tror på fortsatt tillväxt för e-handeln.

Det är rätt mycket en generationsfråga. Ungarna får datorer väldigt tidigt.

De blir vana vid e-handel betydligt tidigare.

Det är det förändrade konsumentbeteendet som kommer att accelerera.

På ett sätt är e-handeln inget annat än det klassiska postorderföretaget, men i ny kostym.

Logistiken är nyckeln till lönsamhet.

Det handlar mycket, som inom allt företagande, hårt gnet–

–långsiktighet och att hela tiden förbättra sig.

För kunden är det inte längre självklart att det är priset som avgör.

När e-handeln började var det framför allt priset som var dragplåstret.

I dag är det mer bekvämlighet, tillgänglighet och utbud.

Hårdraget är utbud viktigare på landsbygden, medan bekvämligheten är viktigare i storstäderna.

HUI Research bevakar hela detaljhandeln. Deras bedömning är att e-handeln kommer att växa.

I år är prognosen 37,3 miljarder kronor.

Enligt Lena Larsson tillhör framtiden både företagen i den virtuella världen och den verkliga världen.

Vi pratar ofta om multikanalsstrategier. Det handlar om att finnas på båda ställena.

Även om man har fokus på ena eller andra stället, måste man hitta en kombination.

Tekniken fortsätter förstås att spela sin roll.

Smartphone-intåget som sker betydligt snabbare än vad jag hade förväntat mig.

Det kommer att påverka e–handeln och allt runtomkring den de kommande fem åren.

Vi hörde att det är viktigt att finnas både som fysisk butik och som näthandel.

Det är en viktig fråga när man bevakar branschen vilka som blir framtidens vinnare.

Vad säger du, Charlotte? Vilken värld ska man komma ifrån?

Det är ett väldigt komplext spel–

–mellan de gamla, som bara fanns i den fysiska världen, och mellan e-handlarna.

Kom sen ihåg att i den gamla världen fanns det ett komplext spel mellan varumärken och kedjor.

När man kommer till nätet handlar det om huruvida man är varumärke eller kedja.

Vilken strategi har man när man går framåt? Alla pratar om att det är bra med multichannel.

Det vill säga att man finns både fysiskt och på nätet.

När man köper en vara vill man inte skicka tillbaka den.

Det är smidigare att gå in på närmaste H&M-butik och lämna tillbaka den.

Det är viktigt, men exakt vem som vinner spelet är jättespännande med den här branschen.

Det kanske inte spelar så stor roll vilken värld man kommer ifrån, bara man gör det bra.

Det beror nog mycket på vilken bransch det handlar om.

Böcker är väldigt lämpligt för e-handeln. Där är det inte lika viktigt att ha en butik–

–som för kläder och skor.

Men i grund och botten, som vd:n för Footway sa–

–är det viktigaste att driva verksamheten effektivt oavsett om det är on- eller off-line.

De är mer logistikföretag än nåt annat.

Du skrev en intressant artikel i våras att av de 30 största e-handelsbolagen i Europa–

–kommer alla 30 från internetvärlden. Det är lite anmärkningsvärt.

I USA är den siffran 13 av 30.

Det är Best Buy, Sears, Walmart... Alla har varit duktiga på att komma ut på nätet tidigt.

Du kanske har nån annan förklaring–

–men amerikanerna är snabbare än vad vi är. De tar sig an nya saker på ett helt annat sätt.

De europeiska detaljhandelskedjorna är lite mer konservativa.

Den gamla industrin sitter fast med en annan kostnadsmassa.

De har inte lika mycket att vinna på det som en renodlad e-handlare.

Det är kostnader som ska slås ut över butikskedjor.

Aspekten att de kan fördröja en expansion finns också.

Vi ska titta på tillväxten. Det här växer snabbt–

–inte minst med den nya generationen som det pratades om i inslaget.

Den som har växt upp med bland annat mobiltelefoner.

Det har varit en otroligt kraftig tillväxt inte minst i år.

Finns det nåt tak för det här? Vi hörde ju att i takt med nya generationer...

I inslaget fördes ett sånt resonemang.

Det är bara att dra nästa stapel med en linjal.

Det har med ålder att göra. Unga människor växer upp med iPads och mobiltelefoner.

Vi kommer att prata om m-handel i framtiden. Hur stor del av e-handeln är mobilhandel?

Att vara med även på mobilen blir den stora utmaningen för kedjorna.

–För en viss typ av handel. –Nu pratar alla om mobilhandel.

Man pratar e-handel och m-handel. Alla satsar mycket.

När H&M skulle lansera i USA var de inte så snabba på att lansera e-handeln–

–för att de ville lansera m-handel på sina befintliga marknader. De fördröjde sin USA-expansion.

M-handel är idag en väldigt liten del. Tittar man på hur konsumenten gör idag–

–så surfar man på sin mobil, men för själva köpet vill folk sitta framför pc:n.

Det tar nog ett tag, men det kommer säkert.

Sen vill man satsa på m-handel för att... Även om kunden inte gör det slutgiltiga köpet på mobilen–

–så är det mycket reklam i mobilen och man måste ha en bra plattform där.

Sen sker köpet nån annanstans. Det kan vara svårt att mäta.

Det kan vara ett m-handelsköp ändå fast det klickas på pc:n.

I grund och botten måste logistiken finnas där. Plattform spelar inte så stor roll.

Du var inne på inom vilka branscher e-handeln har kommit längst.

Vi ser att det är hemelektronik, kläder och skor som dominerar.

Sen kommer böcker och media. Övriga branscher är väldigt fragmenterade.

Är det väntat eller får vi se nya branscher i topplistan?

Jag skulle vilja se siffror på andel av respektive bransch.

Hur stor del av omsättningen är e-handel.

Böcker kommer högt upp.

Det har konstaterats att standardiserade varor är som gjorda för att köpa på nätet.

Till exempel böcker, cd-skivor, bläckpatroner etc. Där vet vad man vad man får.

Sen faller det med hur mycket man vill känna och klämma på varan.

Anledningen till att det växer är att villkoren är helt andra.

Fri frakt och fria returer gör att man etablerar ett helt annat handelsmönster.

Det möjliggjorde den tillväxten vi ser.

Böcker är... Adlibris är idag Sveriges största bokhandel.

Större än nån annan fysisk butik.

När det gäller olika branscher som kan komma in så ska man se på det på 10-15 års sikt.

Kurvan vi såg är exponentiell. Sen är det svårt att säga vilka som vinner på det här.

Att det kommer att växa är helt klart. Men vilken strategi som är bäst vet vi inte.

Det finns fortfarande branscher. Det är inte så många kvar.

Men till exempel apotek. Apotekshandeln har 2 % på nätet.

Det är också ganska standardiserat. Man vet vad man vill ha. Där finns en enorm tillväxt.

Trots allt prat om det här och den otroliga tillväxten som vi såg–

–så är det en anmärkningsvärt liten del av den totala branschen.

Ungefär 6 % av den totala detaljhandeln.

Därför är det intressant ur ett börsperspektiv när man följer detaljhandelsföretagen–

–hur viktigt ni och analytikerna tycker att e-handeln är.

Är det bara en krydda för framtiden?

Det är klart att man ska förstå det.

Men om vi pratar H&M så är den extremt marginell.

Satsningen i USA är spännande, men det blir en väldigt liten del.

Nåt de måste ha för att konkurrera med sina kunder.

Det är en väldigt liten del av omsättningen och kommer nog att vara så ett tag framöver.

Det finns inget bolag idag som man kan räkna på e-handelssatsningen.

Clas Ohlson, alla som gör nåt inom det här området...

Det går inte att räkna på, men man måste visa att man är i framkant.

Vi ska prata mer om H&M och Clas Ohlson senare, men vi börjar prata om ett bolag som har–

–gått från telekom–, mediabolag och nu satsar hårt på e–handel.

Det är Kinnevik, investmentbolaget. De ser det som ett av sina stora områden.

Börsen har uppskattat det. Vi har en kursgraf sen årsskiftet där aktien har utklassat generalindex.

Det handlar om att de satsar på butiker för e–handel, de flesta europeiska.

Är kursuppgången befogad?

Nej, det är ren uppvärdering av Zalando, deras stora...

–Vad gör Zalando? –Skor på nätet, kan man säga.

Och kläder.

De expanderar i väldigt många europeiska länder. Enorm tillväxt, men också stora förluster.

Typiskt Kinnevik. De var snabba på telekom och media och nu satsar de hårt på e–handel.

Jag håller med dig. Är det någon gång man ska dra öronen åt sig–

–är det när värderingen bygger på en relativvärdering. Här tittar man på Asos–

–fixstjärnan inom e–handel och ger Zalando samma värdering och då är det klart att kursen ska upp.

Det kan vara farligt att göra så. Men det är kombinationen Kinnevik, Zalando som är grejen.

Att man har så mycket pengar i ryggen. Zalando har uppbackning av Kinnevik.

När man expanderar så fort som Zalando gör, behöver man konsolidera på vägen.

Och då ska man ha någon i ryggen, som backar upp en. Då får aktieägarna se kursen gå ner.

Det kommer säkert att gå bra, men du kan få en jättedipp på vägen.

Vi kan titta på hur stor del av Kinneviks värde de olika områdena har.

Den traditionella telekom– och finanssektorn är fortfarande den största–

–men de nya onlinesatsningarna: Zalando, Cdon, det finns en rad bolag där...

De står för en allt större bulk av bolaget.

Det är en imponerande omsvängning.

–Det har gått så fort. –Har de köpt bolagen eller investerat i dem?

Det är också ett strategiskifte... Tidigare byggde Kinnevik och Stenbeck upp sina egna...

...som sen knoppades av och delades ut till aktieägarna. Det har outsourcats till ett bolag...

...som heter Rocket Internet. Man har lagt en jättehög med pengar, skapat e–handel...

...och internetbolag. Det är inte bara Zalando.

Lite baksätesperspektiv att inte själv styra. Kinnevik verkar mest skjuta till pengar.

En minoritetsägare som inte bestämmer.

Man är största ägare i Zalando, men fortfarande inte majoritetsägare. Man har 39 procent, tror jag.

Vi ska lyssna på Kinneviks vd Mia Brunell, vad hon sagt om e–handelsbolagen–

–som utgör en allt större del av det här investmentbolaget.

Idag har vi t.ex. Cdon som har en stark position i Skandinavien.

Den ledande aktören i e–handel här.

Vi har Zalando, snabbast växande i Europa. På plats i 14 länder.

Sen har vi ett antal onlineverksamheter som blivit större.

I Latinamerika, Ryssland, Australien, Indien och Afrika, förstås.

Så det är ett snabbt växande område.

Vad tror ni, kommer de fortsätta? Kommer de köpa upp bolagen helt?

Kommer de investera i fler bolag? Om ni får spå om framtiden...

Med den kursrusning som de haft och med intresset som finns för Zalando...

Om några år kanske vi säger att det hade varit bra att sälja Zalando nu.

Men det tror jag inte att de gör. De måste säkert konsolidera–

–så kan det bli en bra kursresa om några år.

Jag delar Charlottes bild, de är långsiktiga.

Det är nog ett resultat av knapphetsprissättning, det finns så få onlinebolag att investera i.

Alternativet blir Kinnevik. I Cdon är de delägare, det är börsnoterat, men inget att satsa på.

Vad finns kvar för den som vill investera i tillväxten? Kinnevik.

Cdon är ett notoriskt förlustbolag, som inte har ordning på sin affärsmodell.

–Mycket strul. –Med management... Väldigt få saker funkar.

Nåt är på gång. Kursen är ju uppe i 25 procent på tre dagar.

Vem vet? Kinnevik kanske plockar in Cdon.

–Det är möjligt att de plockar in dem. –Det råder lite e–handelsboom på börsen.

Det är nästan 1999 igen.

Som Charlotte var inne på: Det är bara relativvärdering.

Och nåt annat: Det är amerikanska investerare som förstår sig på internetbolag, inte svenska.

–Ett citat från Cristina Stenbeck. –De utländska ägarna har kommit in i Kinnevik.

När du säger förstår så säger du det med lite ironi.

Vi byter till ett bolag som är ett lite mer traditionellt detaljhandelsbolag.

Den stora draken i branschen, H&M.

Hur kan man sammanfatta deras e–handelsstrategi de senaste åren? Ingenting?

De har haft e–handel i Europa. Men de har fått kritik för att de inte har kommit igång i USA.

Det har blivit fördröjt. Den 1 augusti öppnade de.

Kritiken har varit blandad. Själva är de väldigt nöjda.

Det är ett problem att man kommer efter. Nån annan har fått försprång.

Men ur börsens synvinkel har det ganska liten betydelse vad de tänker...

Köper man resonemanget att när e–handel blir stort så kommer H&M kliva in och bli viktiga?

Jag är inne på samma sak som vi pratade om tidigare.

I USA har de 300 butiker. Problemet är att varje snittköp på H&M är ganska litet.

De kommer att ta betalt för frakt. Det är inte som Zalando med fri frakt och retur.

H&M verkar ta betalt för det. Man kommer inte att kunna plocka upp i butikerna som Zara kör med.

Det hade varit bra med ett sånt distributionsnät.

Det är fortfarande lite styvmoderligt behandlat.

Om vi tittar på kärnan i H&M, alla deras butiker–

–så är det en trend att de har svårt att växa i de befintliga butikerna.

Tillväxten kommer av att de öppnar nya butiker, vilket de gör i ganska god takt.

Kan de fortsätta att växa genom att bara öppna butiker?

Finns det inte risk att man kannibaliserar på sig själv?

Enligt H&M så har de många regioner i världen där de kan växa.

De kan växa i Sydamerika eller i Asien. Det finns andra ställen än där de är nu.

Men i de etablerade marknaderna så finns det risk att man kan kannibalisera på sig själv.

De har öppnat COS och & Other Stories. Det är nya "brands". De vill även höja H&M:s varumärke.

Först ska de höja H&M:s varumärke, sen har de COS och & Other Stories.

Det är tre ganska lika koncept ur ett helikopterperspektiv.

Det blir svårt att hitta tillväxt om man försöker växa mot samma kundgrupp.

Vi tittar på aktiens utveckling.

Den har förlorat mot generalindex i år om än knappt.

Av analytikernas rekommendationer så är det en klar majoritet som har "sälj" jämfört med "köp".

Börsen ser den här aktien med lite nya ögon.

Den här "stjärnan" har blivit mainstream.

Det finns även ett makroperspektiv. Det har varit en konsumtionsfest i västvärlden.

Det ska betalas tillbaka nu. Det är strukturellt trögt i rätt många år.

Inte minst i Sverige som har hög skuldsättning i hushållen. Det är lite att kämpa med.

För 3–4 år sen var detaljhandel otroligt hett.

Detaljhandeln växte snabbare än BNP. Men så är det inte längre.

Jobbskatteavdrag och fallande ränta hade effekt på detaljhandeln.

–Inte bara i Sverige. –Nej, men väldigt mycket i Sverige.

Vi pratar om ett annat detaljhandelsföretag, Clas Ohlson.

Vi ska lyssna på vad bolagets vd Klas Balkow sa på presentationen av deras kvartalsrapport.

För att summera kan jag säga att vi har haft ett rätt stabilt kvartal.

Vi växer inom alla marknadsområden. Vi stärker vår position i en konkurrenskraftig miljö.

Vi har sett hur valutaeffekter har påverkat oss.

Men våra finanser är starka. Vi fortsätter att investera för framtiden.

Bland våra nästa steg märks främst att vi ska titta närmare på franchising–

–som vi tror är väldigt intressant för Clas Ohlson.

Det var väl det vanliga tugget.

Men om man tittar ordentligt på Clas Ohlson så går det inte så fantastiskt bra.

Det senaste kvartalet så växte de visserligen med 3 %.

Men det var mycket för att de hade ökat butikerna rätt kraftigt med runt 20 butiker.

Utan det hade det inte varit nån tillväxt. Vinsten minskade. Hur går det för Clas Ohlson?

De har uppenbart problem att växa.

Annars hade man inte ingått ett franchisingavtal i Mellanöstern.

–Vad är det för nåt? –De ska rulla ut med Al Homaizi Group.

Det är en franchisingkedja som har tagit McDonald's och Burger King till Mellanöstern.

Till Förenade Arabemiraten och Kuwait. Nu ska de hjälpa Clas Ohlson genom ett franchisingavtal.

–Är det otypiskt för Clas Ohlson? –Ja.

De har bara växt själva här i Norden och i Storbritannien.

Det var också ett tecken på att man inte kunde växa. Man gick in i Storbritannien.

Man kan inte växa mer på hemmamarknaden. Man måste ut. Det är inte fel med franchisingavtal.

Det kan säkert bli bra. Men det är ett tecken på att man letar tillväxt.

Hur tänker Clas Ohlson angående e–handel?

Det är väl just såna standardiserade varor som man gärna köper på nätet.

Men för Clas Ohlson är det nog inte så i alla fall. Det går trögt för deras distanshandel.

Titta till exempel på Jula som är lite i samma kategori.

De la ner sin e–handel. E–handel är inte det bästa för all typ av detaljhandel.

–Clas Ohlson är mer butiks... –Man vill känna på hammaren innan man köper den.

Det är lite mer här och nu. Det är bara att titta på siffrorna. De får dem inte att växa.

Men jag håller inte med dig angående Jula. Det var ett postorderföretag.

Sen började de med butiker. Om de hade väntat några år till så hade de styrt om mot e–handel.

Var inte Clas Ohlson ett postorderföretag från början?

Vi ska titta på en graf över aktien och hur den har utvecklats.

Vi ser att den har gått ungefär som generalindex sen årsskiftet. Tror du på Clas Ohlson–aktien?

Ja, vi är positiva till den aktien.

Men vi ser att det är en lite trögare period.

Det kommer att vara lite mer kostnadstyngt.

Med expansionen i Tyskland så vet vi att det är väldigt få som lyckas expandera där.

Men det som talar för det är att i styrelsen sitter H&M:s gamla Tysklands vd–

–och de har även Moberg från IKEA. Det är de två bästa detaljhandelsföretagen från Sverige.

–Det borde kunna stötta upp det där. –Det är väl hård priskonkurrens också?

Det finns massor av liknande bolag, exempelvis Biltema. Stenhård konkurrens.

Vi ska prata om ett annat detaljhandelsföretag som är inriktat på matsektorn. Axfood.

Mat och internet, hur går det ihop egentligen?

Tyvärr inte. Det var nog nästan 13 år sen som jag köpte det första gången på internet.

Det var ju fantastiskt. Det var alltså matkassar hem.

Det var dotcom–boomen. Det var ett helt annat tänk. Det tar inte riktigt fart.

Det finns ett logistiskt problem. Du ska ha tre zoner när du kör ut mat.

Det ska vara fryst, kallt och vanligt. Det gör att transporten ut till kund är svår.

ICA som har lett marknaden, de är fria handlare och fria butiker.

De har inte haft intresse av att centralisera det här. De har själv bytt IT–system i sina butiker.

De har haft annat. Men nån lär ta tag i det här. Det finns ju en enorm marknad.

Det har en tidsaspekt också. Man måste vara hemma vissa tider för att ta emot.

Det är ju färskvaror. Det håller också tillbaka det lite.

Vad är Axfoods strategi? Är de avvaktande eller offensiva?

Det finns ingen anledning att vara offensiv.

Många har försökt och försöker. Det är en defensiv kvalitetsaktie.

Axfood äger butiker som Willys och Hemköp.

De ligger som klar tvåa efter ICA i Sverige.

Men ligger ICA som en våt filt över hela branschen och är en dominant?

Axfood klarar sig riktigt bra. Det är ett bra bolag och en fin aktie. Den är lite dyr.

Under det här börsåret då börsen har gått upp 16 % så är Axfood upp över 20 %.

Vi kan titta på en kurva över Axfood–aktien.

Den är upp över 20 %. Men du gillar den? Har ni "köp" på den?

Vi har "avvakta". Vi är neutrala.

Det är lite "sämre tider"–aktie. Nu är vi i bra tider och då är det "risk på".

Men det är intressant att den går bättre än index.

Men det har varit ett sånt år. Många defensiva branscher har gått bra–

–medan de konjunkturskänsliga branscherna har gått sämre. Man kanske söker tryggare alternativ.

Men nu kommer man inte att göra det framöver.

Tack så mycket för att ni kom hit och pratade om detaljhandelsbolagen.

Vi fick höra att Kinnevik är ganska högt värderat. Clas Ohlson kan ändå vara intressant.

Axfood: Kvalitet men lite högt värderat.

En liten grov sammanfattning. Kul att prata med er.

Hoppas att ni har fått en bättre bild av utmaningarna för detaljhandeln.

Nästa gång ska "Rapportfloden" handla om telekombranschen. Se oss gärna då. Hej då!

I denna upplaga av Rapportfloden granskas detaljhandeln. Extra fokus läggs på den delbransch som växer snabbast – e-handeln.

Pontus Herin gästas av Affärsvärldens Jonas Elofsson och EFN:s Charlotte Stjerngren.

Till stor del handlar det som utspelas nu inom detaljhandeln om en kamp mellan de gamla traditionella företagen och de nya företagen som startats upp som e-handelsbolag.

Som om inte detta vore nog så är det som så att e-handeln redan börjar bli gårdagens nyheter. Det som det talas om nu är i stället m-handeln, det vill säga handel via mobilen.

Ett bolag som är i fokus när det gäller e-handel är Kinnevik. I programmet analyseras även H&M, Clas Ohlson och Axfood.

  • Oljebolagen leder uppgången

    Oljebolagen leder uppgången

    Stockholmsbörsen stiger • Huvudägare kan sälja Ericsson-innehav •Scandic stiger efter kapitalmarknadsdag •Byggmax har utsett ny VD

  • Europeiskt stål & Engelska Skolan

    Europeiskt stål & Engelska Skolan

    Denna dag då Engelska Skolan har gjort en lyckad börsdebut gästar bolagets vd Ralph Riber Börslunch. Övriga gäster är Albert Haeggström från Ålandsbanken och Dag…

  • Deutsche Bank på fallrepet

    Deutsche Bank på fallrepet

    Den tyska storbanken Deutsche Bank är på fallrepet och bolagets aktiekurs har mer än halverats i år. Kursfallet accelererade dessutom när Tysklands förbundskansler Angela Merkel…

  • Aktierna som väntar på en vändning

    Aktierna som väntar på en vändning

    Budstriden om Haldex rullar vidare. Med anledning av detta gästar Stefan Sommer, vd på en av friarna ZF Friedrichshafen, Börslunch. Övriga gäster är Christian Brunlid från…

  • Fyra heta småbolag

    Fyra heta småbolag

    Börslunch återvänder till ett kärt tema - småbolagen. Detta görs tillsammans med gästerna Erik Sprinchorn och Henrik Söderberg. Bland annat snackas det Vitrolife, Addlife och HiQ.…

  • Så reagerade marknaderna på debatten

    Så reagerade marknaderna på debatten

    Jesper Norberg och Torbjörn Söderberg, chefsstrateg på JRS Asset Management, analyserar hur marknaderna reagerade på nattens valdebatt  mellan Hillary Clinton och Donald Trump.

  • Häng på omstruktureringarna

    Häng på omstruktureringarna

    Är hedgefonder något att ha? Det får hedgefondförvaltarna Stefan Roos och Max Mitteregger svara på i dagens Börslunch. Dessutom pratas det bland annat om omstruktureringar…

  • Höstens tre hetaste noteringar

    Höstens tre hetaste noteringar

    Det är en hel del bolag som ryktas vara på väg till börsen. Perstorp, Moragruppen, Engelska skolan, Linas Matkasse, Anticimex och Volvos Anläggningsmaskiner för att…

  • Allt du vill veta om CTA-fonder

    Allt du vill veta om CTA-fonder

    Veteranen Tomas Linnala från Placera och nykomlingen Mikael Stenbom från RPM Fonder gästar Börslunch. De pratar en hel del om Commodity Trading Advisors och CTA-Fonder.…

  • ”Ingen tvekan om att H&M har problem”

    ”Ingen tvekan om att H&M har problem”

    Icke-beskedet från Federal Reserve igår fick aktiemarknaderna på gott humör. Men håller det i sig? Det och mycket mer svarar Peter Lagerlöf från Lannebo Fonder…