Favorit i repris: Mats Gabrielsson
börjar 30 aug 15:00

Välkomna till ännu ett Fredagsmagasin. Det här är ett program där vi har tid–

–nåt som annars är en bristvara i dagens samhälle.

Om en stund ska vi ägna tiden åt en framgångsrik och intressant person.

Men först ska vi ägna tiden åt Erik Nielsen, Handelsbankens chefsstrateg.

En enkel fråga: hur svårbedömt är läget på börsen nu?

Väldigt svårt, givet att vi har så många osäkerhetsparametrar i konjunkturen just nu.

SKF kom med en rapport som varnade för minskad efterfrågan och aktien dök direkt.

Ser du fler exempel som varnar?

SKF sätter tonen för många andra verkstadsföretag.

Man kan säga att inom bil-och lastbilsindustrin samt vindkraftsinvesteringar i Kina–

–så märker man en tydlig inbromsning.

Jag tror att...

Det är ett generellt läge där konjunkturen bevisligen mattas av.

Det kommer vi att se i fler bolag under den här rapportsäsongen.

Finns det några positiva tecken–

–på bolag som går i motsatt riktning?

Absolut. Ericsson kom in med en bra rapport.

Några andra telekomoperatörer hade också bra rapporter.

Generellt sett, är de bolag som överraskar positivt–

–sådana som inte är lika påverkade av konjunktursvängningar.

De är framför allt bolag som är konjunkturkänsliga som visar upp svagheter nu.

Men det är alltså svårbedömt på de flesta ställen i världen.

Även i Kina. Det känns konstigt eftersom det borde vara ett självspelande piano.

Många tycker att Kina är väldigt starkt och tillväxten är hög i Kina.

Men som många känner till så presenterade Kina tillväxtsiffror nyligen–

–som var svagare än väntat.

Tillväxtsiffrorna för det tredje kvartalet var 9,1 procent, men det är inte tillräckligt bra alltså?

Det är väldigt bra siffror.

Fast om marknaden har höga förväntningar gör man den lätt besviken–

–vilket skedde i det här fallet.

Investeringarna, som är den tyngsta drivkraften för tillväxten i Kina, håller på att mattas av.

Samtidigt går privatkonsumtionen framåt, vilket gynnar företag som H&M.

Kina genomgår en viss förvandling–

–från att bara fokusera på investeringar, till att satsa mer på konsumtion.

Finns det ett orosmoln kring Kinas ekonomi som man brukar tala så gott om?

Det finns två risker som bör lyftas fram.

Den ena är fastighetsmarknaden i Kina. Den är överhettad.

De måste få en kontrollerad avmattning i fastighetssektorn.

Många bedömare idag är oroliga för det.

Den andra risken är Kinas höga inflation.

De försöker få ner tillväxten i landet för att just få ner inflationstrycket.

De är de två sakerna. Generellt sett fortsätter Kina–

–att vara en god motor för den globala ekonomin.

Hur påverkar läget i Kina oss i Europa och Sverige?

SKF är ett perfekt exempel.

När de ströp investeringarna flaggade SKF att deras leveranser av kullager–

–till vindkraftsindustrin i Kina har avstannat.

Det är ett konkret exempel på svenska företag som är exponerade för investeringar–

–börjar märka av en sekventiell avmattning.

Tack, Erik. Vi följer naturligtvis utvecklingen. Ha en trevlig helg.

Nu lägger vi allt fokus på en person som har rötterna i Göteborg.

I sina unga år var han en it-pionjär.

Det var han egentligen innan alla andra visste vad it var.

Numera tar energifrågor och hästar en stor del av hans tid.

Han har då och då varit kontroversiell. Vi får se hur det är idag.

–Vi säger välkommen till Mats Gabrielsson. –Tack.

Jag sa kontroversiell...

Måste man inte vara lite kontroversiell för att bli framgångsrik?

Jo. Eller, det är lite som hönan och ägget.

Går du gärna mot strömmen?

Nej, men jag säger gärna min mening.

Den följer inte nödvändigtvis strömmen.

Du har aldrig varit rädd att säga vad du tycker.

Jag blir rädd när folk varnar mig. Då känns det lite otäckt.

Men då har man redan gjort det...

En annan viktig ingrediens för framgång är att man har en drivkraft.

Har du samma drivkraft och glöd som du hade tidigare?

Jag har en annan typ av drivkraft idag.

Förr ville jag revanschera mig och min bakgrund.

Idag är det nog för att jag vill påverka samhället.

Vi går tillbaka till den 15-årige Mats Gabrielsson som sökte revansch–

–som satt och läste Veckans affärer och smidde planer.

Vad bottnade revanschlusten i?

Min pappa var en stor affärsman och han gjorde en vurpa när han blev sjuk.

Sen växte jag upp väldigt fattigt, väldigt påvert.

Jag ville visa för min pappa, medan han fortfarande levde–

–och för mig själv, att jag kunde.

Vad brann du för som tonåring?

Jag brann för att visa att jag var bra. Helt enkelt.

Fast du var inte alltid det. Du berättade tidigare idag...

...att du var sämst, inte bara i hela klassen, utan i hela skolan.

När jag gick ut nian var jag sämst i hela skolan.

Det där har ju att göra med motivation. Är du motiverad kan du bli bäst.

Annars kan du bli sämst.

Idag brinner du för energifrågor och energieffektivisering.

–Hur går det för Opcon? –Det går bra.

Operationellt går det bra. Vår utveckling går bra.

Vår maskin i Skutskär går riktigt bra, den levererar mer än förväntat.

Aspa levererar mer än förväntat.

Vi ska driftsätta en maskin på en Walleniusbåt nu.

Den lär gå igång i slutet av året.

Den är redan installerad i en nybyggd båt.

Det kommer att bli en kick för marinindustrin.

Vad är visionen när det gäller Opcon?

Förklara den typen av effektiviseringar så enkelt som möjligt.

Det finns dubbelt så mycket energi...

...i all spillvärme som kommer ut från fabriker...

...än vad man idag producerar i ny energi.

Typ i vatten- och vindkraft och motsvarande.

Där finns dubbelt så mycket energi som inte används.

Vår lilla maskin, som inte är så liten...

Tekniken tar "kaffevarmt" vatten, från 55 grader och uppåt–

–och omvandlar till el-energi.

Idag är spillvattnet i industrin ett problem–

–eftersom man måste tillföra energi för att kyla vattnet.

Maskinerna i Skutskär och Aspa–

–producerar el för motsvarande 750 villor.

Och det gör de från 55-gradigt vatten.

Det är vi ensamma om i världen, det finns ingen annanstans. Vi vet att tekniken fungerar.

Det är fokus nu. Förr var det ett annat fokus.

Kommer du ihåg tv-programmet Studio S?

Det var länge sen.

Året var 1984 och programmet var alltså Studio S.

Egentligen är pengar makt. Makt är att påverka samhället och samhällsutveckling.

Ta det inte personligt nu, men när du flyger, var i flygplanet sitter du?

–I första klass, business eller ekonomi? –Business.

Jag flyger alltid ekonomi. Jag tror att väldigt många företagsledare–

–flyger första klass eller business.

Jag flyger ekonomi för att jag kan tillföra företaget mellanskillnaden.

Och de pengarna kan förräntas mer.

Det är vad jag tycker. Titta på varje krona som företaget spenderar.

Jag ska ge mina barn en bra utbildning, men de ska aldrig få Datatronic.

–Ska du ha det själv? –Det finns 8 miljoner människor i Sverige.

Det finns säkert någon som är mycket mer professionell som kan ta hand om det.

Mats Gabrielsson, 1984. Den gode Carlgren såg lite sur ut när du nämnde ekonomiklass.

Ja, det förstår jag.

Det fanns en annan typ av företagsledare på den tiden.

Jag var nåt udda. Jag var en av Sveriges första entreprenörer.

De entreprenörer som fanns hade inte...

En period från slutet av 60-talet in på 80-talet–

–uppskattades inte entreprenörskap i Sverige.

Då körde de gamla företagsledarna Sverige.

Vid det här tillfället gällde Datatronics.

Folk skrattade lite när du talade om hur stor del av människans liv datorn skulle bli.

Ingen trodde på mig.

Vad tycker du om det informationssamhälle vi har?

–Är det bara positivt? –Det är positivt.

Det hjälper människan, det är inte tal om annat.

Ungefär samtidigt blev jag intervjuad i ett annat tv-program där de frågade–

–hur många datorer som skulle finnas i slutet av 80-talet.

Jag svarade: "ett par hundra tusen".

Resten av panelen skrattade.

Men jag hade så in i helvete fel.

Det fanns bortåt åttahundratusen då.

Livet vi lever idag, med mobilen och laptoppen–

–och sociala medier. Är det bara bra?

Mobilen är...

Utnyttjar du tekniken på rätt sätt underlättar den för människan.

De här sociala medierna liknar–

–kafferepen vi hade. Eller när vi träffade kompisgänget och drack pilsner förr i tiden.

Man kanske sitter lite mer ensam, men utbytet av kommunikation är detsamma.

Jag kan inte se så mycket fel med de sociala medierna.

De sociala medierna är egentligen en...

...residual av informationssamhället som sådant.

Varför sålde du det framgångsrika bolaget?

Jag höll på med det i tio år och jobbade 16-18 timmar.

Jag fick frågan om jag ville sälja.

Jag frågade min gode vän Joakim Santesson...

...vad han tyckte. Han svarade att jag inte skulle se min 50-årsdag om jag fortsatte som jag levde.

Jag tror att han hade rätt i det.

När du sålde det företaget...

Var det det som byggde din framgång?

Det gav grundplåten. Jag fick ordentligt mycket pengar.

Riktigt mycket pengar.

Det var såklart en bra grundplåt till det jag gör idag.

Då var det datorer, nu är det energi. Är du bra på att se vad som kommer att gälla i framtiden?

Jag vet inte, jag har nog tur.

Jag brukar säga att man ska förbereda sig.

–Det är som när man ska ut och dansa. –Det händer inte så ofta.

När jag var ung så duschade man, ondulerade sig–

–och tog på sig nåt snyggt. Det är samma med affärer.

Man förbereder sig så att man kan ta hand om något.

Sen krävs det tur för att "den snygga tjejen" ska komma förbi.

När det gäller bolag, vad är det du söker för att du ska göra en kraftfull investering?

Det finns tre olika typer av bolag som jag kan tänka mig att investera i.

Dels att jag investerar i en riktigt bra entreprenör.

Sen investerar jag i ett riktigt nedgånget bolag.

Där man kan hitta en liten kärna.

Sen kan jag göra en traditionell investering i typ fastigheter för att ha säkerheten.

Ska vi ta första delen–

–en ung entreprenör i Västervik som du har investerat i.

En 18-åring som lever för sina höns. Så här beskriver han Mats Gabrielsson.

Han frågade hur jag skulle sälja den, produkten fanns ju redan.

Han är hård och ingen lekmannaentreprenör.

Jag vet inte hur många miljarder han är god för. Han kan sin grej.

Han ställde frågorna och då svarade jag.

Jag sa att om inte han investerade i det här–

–betvivlade jag hans kompetens. Det här var ju en bra grej som han skulle gå miste om.

Då tänkte han efter lite.

Han blev inte sur, men sa att jag fick gå så skulle de diskutera.

Då tänkte jag: "Gud, det där skulle jag inte ha sagt. Shit!"

Han är en sökare. Han är hela tiden ute efter nånting.

Han vill verkligen leva livet. En äkta entreprenör som vill ha det här...

Han vill komma igång: "Yes! Bra idé. Skitbra."

Han vill pendla, vara som en curlingkula ovanför alla 40 bolag han driver–

–och hoppa ner och säga: "Ni ska göra så här. Rikta er åt det hållet."

Då vet han att de är på väg igen. Är det nån som kör fast åker han ner och reder upp det.

Sen åker han vidare. Han älskar att vara den här curlingkulan och aldrig sitta fast.

–Vad säger du om beskrivningen? –Usch, jag så där kanske jag är.

Jag vill ju vara med och påverka.

Vi investerade i den där killen för att han är en riktig entreprenör. Han försöker göra nånting.

Han vill nånting. Det ska man premiera. Då får man försöka att stoppa in pengar.

Sen kanske det inte alltid handlar om idén, utan också om vilken typ av entusiasm...

Det allra bästa sättet att beskriva det på är: En bra idé och en dålig entreprenör - fungerar inte.

En bra idé och en bra entreprenör - fungerar jättebra.

Men även en dålig idé och en bra entreprenör kan fungera.

Just nu, jag ska inte säga att det kryllar, men det finns väldigt många entreprenörer.

–Finns det plats för alla? –Ja.

Sverige är kulturellt sett ett av de stora entreprenörsländerna.

Det har vi egentligen varit sen i slutet av 1800-talet.

Vi är det land som har flest internationella bolag och det är tack vare entreprenörskapet.

Vi är ju också...

...ett av de länderna som tar upp flest patent i världen.

Vi har alltid, alltid haft ett väldigt bra klimat hos politiker–

–oavsett om det varit socialdemokrater eller borgliga som har lett Sverige.

Det går tillbaka till allt från investeringsfonderna som etablerades under socialdemokraterna till...

...sättet att skriva ner lagret på 30-talet. Det kunde man göra ända in på 80-talet.

Nu kommer den självklara frågan, dina råd, eller dina nyckelråd till en ung entreprenör...

Den frågan har du aldrig fått tidigare...

Jag har ju så många råd. Eller hur ska jag uttrycka mig?

Det finns många saker, men det grundläggande är–

–att entreprenören måste sätta sig ner och fråga: "Vill jag göra det här? Vill jag offra mitt liv?"

Man offrar en stor bit av sitt liv. Det går inte att vara entreprenör mellan nio och fem.

Man är entreprenör 24 timmar om dygnet och man ska ha ont i magen.

En kille som jag stoppade pengar i för knappt ett år sen–

–han var egentligen en sekund före konkurs i somras.

Han var nere hos mig och jag sa att vi skulle skjuta på det en vecka.

Anledningen till det var att vår jurist var borta.

–Och nu går han för fullt igen. Han är så bra. –Vad skönt.

Det är mycket jobb förstås, men det finns även lite tid över för privata saker.

Vi har fått in lite från Mats fotoalbum.

Vi ska titta på några bilder av sånt som du gillar. Hästar kommer vi in på senare.

Det där är en stor passion. Golf.

Jag anställde ingen som spelade golf innan jag fyllde 50 år.

Sen gifte jag in mig i en golffamilj och blev tvingad att spela golf.

Men det här är ett grymt stort intresse?

Ja, det är ett grymt stort intresse som jag haft hela livet.

Vad bottnar det i att du fastnade för det?

Det började när jag var...11-12 år. Då gick jag på Åby.

Och det kommer därifrån.

Det är ju ingen hobby direkt. Du har ju ganska många hästar.

Jag har 120 eller 130 hästar. Jag driver det som en rörelse.

När det blir så stort måste man ha ekonomi.

Det är viktigt för travsporten att förstå att man måste ha ekonomi om den ska överleva som kultursport.

–Du har hästarna i Estland. –Jag har ett stort stuteri i Estland.

Varför ligger det där, Oxalis som det heter? Det är det vi ser bilder ifrån.

Tooma heter själva gården.

Jag har en hel del investeringar och industri där och äger travbanan.

Jag är ju ATG i Estland också.

Hur mycket sportslig och hur mycket ekonomisk drivkraft är travet?

Grundintresset är sportsligt, men nu är det också ekonomiskt.

Man måste göra ekonomi av det. Det är viktigt för alla som håller på med detta.

–I annat fall kommer inte sporten att överleva. –Vad är din vision för traven?

Vad jag vill...? Jag har ju vunnit många stora lopp. Jag vill ha de bästa hästarna.

Vi måste ju... Vi har en tavla här som vi måste visa upp.

Vad är det här? Det bevisar att du kör och har vunnit.

Jag hade en häst som hette Tres Solide L. Det är första loppet jag vinner med honom.

Andra bilden var hans första son som jag vinner med.

Och den tredje bilden var hans första dotter som jag vinner med.

Det var ganska mycket pengar, 60 000 i första pris.

Är travsporten inte en bransch som är byggd på ruffel och båg?

Nej. Förr var det så, kan man tänka sig.

Men då pratar vi om för 40-50 år sen.

Idag är det en industri. Mellan 15-20 000 människor får sin utkomst från travet.

Utan travsporten skulle vi inte ha öppna landskap i Sverige.

Det är viktigt, men nånting som vi inom travsporten inte för fram.

Det är viktigt för politiken. Det är också det största spelet i Sverige.

Vi omsätter 13-14 miljarder på spelet.

Största delen är V75:an. Det är en stor publik som tittar på travet varje dag.

Men tidigare har du målat upp en ganska negativ bild av travsportens framtid.

Vad bör man göra, eller vad kommer att hända?

Travsporten drivs idag lite grand med planhushållning.

Man måste rationalisera travet om det ska överleva.

Vi tappar ju hästägare inom travet och uppfödare.

Alla inom travet blir tyvärr lite äldre.

När vi tappar kulturen förlorar vi dels arbetstillfällen–

–men framför allt förlorar vi sporten.

Vi har redan tagit de första stegen mot det.

Tidigare citerade du gärna Gordon Gekko. Varför det?

Han har ju så underbara citat och är rätt.

Scenen där han står... Nu minns jag inte hur frasen lyder, men...

När han pekar på alla som sitter i styrelsen och inte äger en aktie och talar om för stämman:

"Grabbar, de tar ut stora löner. Men ni som äger det får ingenting."

Och det har han rätt i.

På nåt sätt i det lilla perspektivet kan man ju tycka att Gekko som är så jätterik...

–Att han begick olagligheter är en annan sak, men... –Men "Greed is good"?

"Greed is good." Det för samhället framåt.

Gordon Gekko är nog inte socialdemokrat i botten, men det är du. Är du det fortfarande?

Jag röstade inte socialdemokratiskt i senaste valet.

–Var det ett svårt beslut? –Nej, då var det inte så svårt.

För mig blev det...

Jag kunde inte tänka mig att ha kommunister i regeringen.

Nu då, när Håkan Juholt har tagit över och allt som har hänt med honom vid rodret...

Vad drar du för analys av det? Eller snarare, vad tycker du om socialdemokraterna med Juholt?

Hade Juholt varit en kvinna hade han inte suttit kvar.

Det är den analys du gör? Kommer han att sitta kvar i det långa loppet?

Socialdemokraterna kommer aldrig att vinna ett val med honom vid makten.

–Det är hårda ord. –Han har ju förlorat en stor del av förtroendet.

Jag är ingen politisk analytiker–

–men tyvärr har man det lite rumphugget–

–med bra ledare inom socialdemokratin. För tillfället.

Tiden börjar rinna ifrån oss–

–men jag måste höra vad du säger om det som händer i världsekonomin för närvarande–

–och den instabilitet vi upplever. Vad kommer att hända där?

Egentligen är det ett jättefarligt läge.

Ramlar Grekland... Om Grekland ramlar ihop överlever man. Det är en så liten bit av ekonomin.

Men skulle det få Italien och Spanien att ramla ihop–

–och gå ur EU, då tror jag att det får stora konsekvenser.

Men det är främst de psykologiska konsekvenserna som gör att man inte investerar.

I och med att vi håller tillbaka investeringar får vi igång en nedåtgående spiral.

Jag hoppas... Alltså Grekland i sig, Portugal i sig och Irland i sig...

Det är så små ekonomier som aldrig skulle ha varit med i EMU över huvud taget.

Nästa investering för Gabrielsson...? Det är fredag, då blir det ett V75-system?

–Det blir ett V75-system. –Hur mycket spelar du för?

Jag kommer nog att göra ett på... Vad ska jag säga? 3-4 000 rader, kanske 5 000 rader.

–Flera säkra förstås? –Ja, två eller tre.

Stort tack, Mats, för att du kom hit. Det blir de sista orden i detta program idag.

Vi är tillbaka nästa vecka med ett nytt Fredagsmagasin och en ny gäst i den här soffan.

Till dess får ni ha det så bra. Vi ses om en vecka. Tack så mycket.

Favorit i repris: Mats Gabrielsson

I oktober 2011 träffade Claes Åkeson entreprenören med stort E som numera hjälper andra företagare att växa: Mats Gabrielsson.

Mats är en av våra första och största IT-pionjärer som växlat över till energifrågor och gärna citerar Gordon Gekko. Vad betyder hans 120 travhästar för honom och hur bra var han egentligen i skolan?

Dessutom: Erik Nielsen, chefsstrateg på Handelsbanken, kommenterade höstens svårbedömda läge på börsen.

Företagande